Julen och julhandeln är bakom oss. Medan många av oss fyndar på mellandagsrean tänkte jag ägna 2010 års julklappar några sista minuter. Här nedan redovisar jag den avslutande mätningen av julshoppingen 2010.

Mätningen genomfördes under perioden 21 – 25 december 2010 via undersökningstjänsten SnabbaSvar.se. Det ser ut som att de flesta fick sina klappar köpta i slutändan. Vår ackumulerade mätning av planerade julklappsinköp landade slutligen på 70,5 miljoner julklappar (senaste mätningen baserad på 2 085 unika respondenter som svarade på vår fråga över loppet av 2 veckor). Antalet faktiskt inköpta julklappar slutade i mätningen på 72,5 miljoner. Därmed har folk köpt något fler julklappar än de har angett att de planerat att köpa.

Under veckorna som gått har antalet inköpta julklappar ökat alltmer. För varje vecka sedan vi började mäta har det köpts mer julklappar än under under föregående vecka. Denna trend avslutades med ett crescendo under perioden 21-24 december då det inhandlades ca 27 miljoner julklappar, vilket är mer än antalet inhandlade julklappar under 5-veckorsperioden 2 november – 7 december.

Kvinnor i åldrarna 36-55 år köpte flest julklappar per person (i genomsnitt 14,3) medan män i åldrarna 15-22 köpte minst julklappar per person (i genomsnitt 5,5). Generellt sett så köpte kvinnor ca 67 % fler julklappar än män gjorde till julen 2010. Mätningen visar även med statistisk signifikans att husägare köpte fler julklappar än lägenhetsinnehavare (hyresrätt 1:a hand och bostadsrätt). Husägarna köpte 10,4-12,1 julklappar per person. Lägenhetsinnehavarna köpte 8,0 – 9,5 julklappar per person. Dock föreligger det inga signifikanta skillnader mellan regioner eller mellan storleken på bostadsorten.

Lönen hade en liten inverkan på antalet inköpta julklappar. De med låg inkomst (låg inkomst defineras till 0-9 999 kr per månad, brutto) inhandlade 7-8,8 julklappar per person. De med en högre medelinkomst (högre medelinkomst har vi definerat till 18 251 – 26 500 kr, brutto) har det högsta spannet, nämligen 9,7 – 12,1 inköpta julklappar per person och har således med statistisk signifikans köpt fler julklappar. Vi kan dock inte uttala oss om att högre medelinkomsttagarna har köpt flest julklappar då både de lägre medelinkomsttagarna och höginkomsttagarna ligger i liknande intervall. Ett rimligt antagande utifrån dessa siffror torde vara att folk anpassar prislappen på julklapparna efter plånboken, men att de inte drar ner alltför mycket på antalet julklappar även om de har ansträngd ekonomi.

Givetvis finns det säkerligen fler variabler som avgör omfattningen av antalet inhandlade julklappar (t.ex. antal barn i hushållet, huruvida man arbetar eller inte), men utifrån våra mätningar och de variabler vi använt köptes flest julklappar av kvinnor i åldrarna 36-55 som bor i ett ägt hus. Personerna som köpte minst julklappar var män i åldrarna 15-22 som bor i lägenhet och tjänar 0 – 9 999 kr i månaden, innan skatt. 

Jag hoppas att ni har uppskattat rapporteringen av våra kontinuerliga mätningar av julhandeln och funnit den användbar i ert dagliga arbete. Det har varit riktigt intressant att jobba fram de veckoliga rapporterna. Givet att intresset är fortsatt högt om ett år så kommer vi givetvis att ha ambitionen att genomföra marknadsundersökningarna igen inför julen 2011.

Har du några frågor kring undersökningarna är du varmt välkommen att kontakta mig på 08-546 383 41, eller på 0760 37 91 91. Undrar du var svaren till undersökningarna kommit ifrån kan du läsa mer om det här.

Önskar dig ett riktigt bra avslut på 2010!

/Rafe, SnabbaSvar.se

Om undersökningen

Den senaste undersökningen genomfördes under perioden  21 – 25 december 2010 och besvarades av 1 062 respondenter representativa för det svenska riket. Urvalet är draget för att proportionellt motsvara de demografiska variablerna kön, ålder och region, och gör detta nästintill perfekt med ett Chisquare värde om 0,9999 (1 är optimalt) baserat på demografisk statistik från SCB 2009. Distributionen i urvalet är även representativ vad beträffar variablerna inkomst, boendeform och ortstorlek. Vi har använt oss av metoden webenkät utskickad till 31 av Sveriges största internetpaneler (bl.a. di.se-panelen, DN-panelen, Allt om mat-panelen, Sponsorhusetpanelen, 4 stycken telefonrekryterade paneler, samt Blocket-panelen) och på så vis lyckats minimera skevheter i urvalet som annars kan uppstå på grund av rekryteringskälla, rekryteringsmetod, samt panelmedlemmarnas relation till varumärket som äger panelen. Vi kan nå alla dessa paneler tack vare att undersökningstjänsten SnabbaSvar.se är uppkopplad mot undersökningsindustrins panelbörs som tillhandahålls av mjukvaruföretaget Cint AB.

Denna, den näst sista mätningen avslutades igår, tisdag den 21 december. Föga förvånande är julrusningen i full gång. Sedan två veckor tillbaka har antalet inköpta julklappar i Sverige fördubblats, men lika många ska inhandlas under de återstående 3 dagarna. Vi kan således vänta oss en rejäl julträngsel i butikerna.

På två veckor har vi i Sverige gått ifrån ca 21 miljoner inköpta klappar (som inhandlats under ca 8 veckors tid) till ca 45 miljoner inköpta klappar. Totalt skall runt 66 miljoner klappar köpas. Vi kan således räkna med en del trängsel när svenskarna ger sig ut i butikerna för att komplettera med ca 21 miljoner julklappar på 3 dagar.

Statistiken visar att 15 % av Svenskarna som uppgett att de ska köpa julklappar i år hade igår fortfarande inte påbörjat sin julhopping. Jag undrar hur pass mycket ångest dessa personer känner? Den stora majoriteten (65 %) av dessa människor ska förvisso bara köpa 1-5 julklappar. Men en tredjedel ska köpa 6-10 julklappar, och resten (ca 5 %) ska köpa fler än 10 julklappar. Om du inte har påbörjat din julshopping och ska köpa fler än 10 julklappar så hör du därmed till under 1 % av befolkningen. Sannolikheten är dubbelt så stor att du är man än att du är kvinna.

Sedan de senaste två veckorna har vi sett fina rörelser och nära 20 % fler av svenskarna har nu köpt 10 eller fler julklappar. Andelen som inte har köpt några klappar har halverats under perioden.

Om mätningen

Mätningen har genomförts i undersökningstjänsten SnabbaSvar.se och har totalt besvarats av 1 023 respondenter ifrån 27 av Sveriges största webpaneler. Tillgången till panelerna tillhandahålls av panelbörsen CPX, administrerad av Cint AB för marknadsundersökningsindustrin. Urvalet är representativt för det svenska riket.

I väntan på att iPad ska släppas har vi under 2010 med jämna mellanrum mätt efterfrågan på den Svenska marknaden. Nu, efter några fördröjningar från Apples sida, är iPad äntligen här, och det är högaktuellt att presentera vår senaste mätning och ta ut riktningen på iPads försäljning den närmaste tiden.

Samma dag som iPad släpptes på Svenska marknaden ägde redan 1,1 % till 2,3 % av svenskarna den omtalade surfplattan från Apple. Räknat på populationen i åldrarna 15-80 motsvarar detta 85 000 – 167 000 innehavare. 

Den direkta efterfrågan på iPad, dvs. människor som avser att köpa den inom loppet av några veckor räknat från tiden att den släpps, ligger på samma nivå som den har legat sedan våren 2010. Denna nivå har som lägst varit 1,2 % (se vår mätning från vecka 17) och som högst varit 1,7 % av befolkningen (se vår mätning från vecka 42). Räknat på konfidensintervallen, som man bör, har den legat mellan 0,6 % och 2,5 % av befolkningen. I denna, den senaste mätningen har vi inte noterat någon signifikant ökning av efterfrågan, och inte heller någon signifikant ökning av innehav. Ser man till teorierna om diffusion så ska inte den direkta efterfrågan öka så mycket ifrån de nuvarande nivåerna, men detta beror lite på hur den översätts till faktisk konsumtion (kurvan för teknologisk diffusion har en låg lutning till att börja med. Denna lutning ökar mer och mer tills ca. 16 % av befolkningen innehar teknologin, och därefter börjar den flacka igen. Eftersom endast ca. 1,7 % av befolkningen innehar en iPad så kan vi utgå ifrån att vi är i början av diffusionkurvan och fortfarande kan räkna med en låg direkt efterfråga. Teori och verklighet är inte alltid samstämmiga dock) 

Trots att efterfrågan är förhållandevis oförändrad så har vi noterat att fler tagit avstånd från iPad. Jämfört med 3 månader sedan är det betydligt fler som uppgett att de inte tänker köpa en iPad det närmaste året. Vi uppmätte 33 % som vill vänta jämfört med 25 % för tre månader sedan.

En stor del av avståndstagarna kommer med all sannolikhet ur gruppen som tidigare svarat “vet ej/obestämd”. Denna har nämligen minskat ifrån tidigare nivåer kring 20 % till 15 %.

Diagrammet nedan visar den senaste mätningen (vecka 48, yttre diagrammet) i jämförelse med mätningen innan (vecka 42, inre diagrammet)

Om undersökningen

Frågorna ställdes via den öppna undersökningstjänsten SnabbaSvar.se under perioden 30 november 2010 - 7 december 2010. Totalt deltog det 1 062 respondenter i undersökningen, representativa för svenska riket. Respondenterna nåddes via webpaneler i panelbörsen CPX som används av stora delar av marknadsundersökningsindustrin, och tillhandahålls av Cint AB. Totalt användes 27 av Sveriges största webpaneler. På så vis har vi minimerat diverse skevheter som är förknippade vid användandet av endast en enstaka eller några få paneler (exempelvis målgruppsskevhet, rekryteringsskevhet och motivationsskevhet)

Vill du också mäta efterfrågan på dina produkter?

Gå till www.snabbasvar.se, skapa ett konto och ställ dina frågor till befolkningen. Du får statitiskt säkerställda svar en vecka senare. Om du inte vet hur du bäst ställer frågorna kan du ta kontakt med Rafael Pietrzyk, ansvarig för SnabbaSvar.se, på nummer 08-546 383 41.

Situationen för julshoppingen börjar bli rätt intressant i det avseendet att det med 15 dagar kvar till jul återstår massvis av julklappar att köpas. En stor del av svenskarna tenderar att fortfarande skjuta fram de ounvikliga köpen av julklappar. Detta innebär lyckligvis för mig att jag inte är ensam om att ligga efter. Men jag inser att det bäddar för några spännande äventyr i armbågarnas djungel ju längre jag väntar. Frågan är bara när titreringspunkten nås, dvs. när det rasslar till och svenskarna går man ur huse för att julhandla. Vid det laget skulle jag iaf vilja ha det mesta inköpt. Nåväl, nog om mig, hur ser det ut där ute egentligen?

Låt oss börja med antalet inköpta julklappar. Fram till tisdagen den 7 december hade svenskarna totalt köpt 21,3 miljoner julklappar (± 2 miljoner, 95 % konfidensgrad), av totalt 65 miljoner projecerade julklappsköp. Siffran 65 miljoner är vi tämligen säkra på vid det här laget, då den har återkommit med mycket små variationer sedan vi började med mätningarna. Således återstår ca 43 miljoner julklappar att köpas under 15 dagar.

Vi har den senaste veckan sett stora fina rörelser bland dem som inte köpt några julklappar, eller väldigt få julklappar. Antalet svenskar som inte har köpt någon julklapp minskade till ca 46 % (ca 53 % en vecka tidigare), och gruppen som hade köpt några få julklappar (1-6 julklappar i detta fall) ser ut att ha fyllt på med i snitt 1 julklapp vardera.

Om mätningen

Som vanligt är frågorna ställda via undersökningstjänsten SnabbaSvar.se som är tillgänglig för alla som har en eller flera frågor. Denna gång besvarades frågorna av 1 062 respondenter. SnabbaSvar.se drog urvalet via panelbörsen som tillhandahålls av Cint AB och används av större delar av marknadsundersökningsindustrin. Denna mätning hade vi nöjet att, till de övriga panelerna, addera DN:s panel som urvalskälla, vilket medför att urvalen är dragna bland hela 27 av Sveriges topp-paneler, och att vi har tillgång till runt 400 000 svenskar i åldrarna 15-80 år. Svarsfrekvensen låg på hela 60 % vilket är mäkta bra för vilken typ av marknadsundersökning som helst. Svaren är representativa för svenska riket och vi applicerar en konfidensgrad om 95 %.

Snön är här, lönerna har landat på allas våra konton, Julen närmar sig med stormsteg, och vi ser nu att Julshoppingen börjar få upp farten. Här redovisar vi statistiken för julshoppingen under vecka 48 (perioden 23 november – 30 november).

Nu har ca. hälften av alla svenskar inhandlat åtminstone en julklapp, och ca. 15 % av Sveriges befolkning har inhandlat åtminstone 5 julklappar.

Det finns skillnader mellan könen; av kvinnorna har ca. 40 % inte inhandlat någon julklapp, medan ca. 60 % av männen inte har påbörjat sin julshopping än. Skillnaderna återfinns även i gruppen som ligger först med sina inköp, där vi ser att runt 9 % av kvinnorna har köpt fler än 10 julklappar, medan enbart ca. 2 % av männen har köpt motsvarande antal klappar. Män prioriterar således inte att handla julklappar i den utsträckningen som kvinnor gör.

Med den senaste veckans ökning har Sveriges befolkning inhandlat någonstans mellan 15,5 miljoner till 19,5 miljoner julklappar till sina nära och kära (detta är beräknat på befolkningen i åldrarna 15-80 år, med en konfidensgrad om 95 %). Återstår gör att inhandla ca. 47 miljoner julklappar på dryga 3 veckor. Låt julstressen börja (?).

Om mätningen

Vi har ställt frågor kring julshopping till Sveriges befolkning via undersökningstjänsten SnabbaSvar.se (www.snabbasvar.se). Frågorna besvarades under perioden  23 november – 30 november av 1 037 respondenter representativa för variablerna kön, ålder och region. Respondenterna har bjudits in att delta i vår enkät ifrån 24 av Sveriges största webpaneler (exempelvis DN-panelen, Allt om mat-panelen, Sponsorhuset-panelen, Blocket-panelen, etc.), via panelbörsen CPX som tillhandahålls av Cint AB.

Den senaste veckans julshopping har, enligt vår senaste mätning, gått trögt. Troligen eftersom helgen som passerade inte hann se några utbetalade löner.

Som ni ser i diagrammet har vi noterat små rörelser, så pass små att vi inte kan uttala oss med statistisk säkerhet om att fler människor har köpt fler julklappar.

Antalet köpta julklappar har rört sig något uppåt. I vår mätning vecka 46 ökade antalet inhandlade klappar med ca 1,5 miljoner från vecka 45, och totalen för denna julsäsong ligger nu på nästan 14 miljoner inköpta julklappar (översatt till svenska befolkningen förväntas antalet ligga någonstans mellan 12 – 16 miljoner, om man räknar med en konfidensgrad om 95 %). Ökningen i mätningen förklaras av att den största rörelsen av antalet inhandlade julklappar har noterats i gruppen som har köpt mer än tio julklappar. Det är inte statistisk säkerställt, men inte heller orimligt, att det finns en grupp människor i befolkningen som proaktivt betar av sin julklappslista innan julträngseln sätter igång. Bland våra respondenter var det denna grupp som stod för majoriteten av julklappsinköpen under vecka 46.

Nu är lönen här och vi ser fram emot att se hur många som kommer att ge sig ut och spendera den.

Diagrammet visar antalet köpta julklappar som ett snitt av perioderna 26 oktober – 2 november (mätningen för vecka 43), och 2 november – 9 november (mätningen för vecka 44).

Som ni ser har fortfarande en majoritet av befolkningen inte köpt någon julklapp. Shoppingen börjar dock komma igång sakta men säkert. Från vecka 43 till vecka 44 köpte ytterligare 13 % av befolkningen i åldrarna 15-80 en eller flera julklappar.

Tänk på att sanningen för varje siffra ligger inom ett konfidensintervall, varför vi exempelvis inte kan uttala oss om förändringar från vecka till vecka när det rör sig om små rörelser.

Uppskattningsvis hade svenska folket fram till vecka 44 köpt 12 miljoner julklappar (räknat på befolkningen i åldrarna 15-80 år, med en konfidensgrad om 95 %). Utifrån vad respondenterna angav uppskattas det totala antalet julklappar som kommer att köpas i år till 66 miljoner. Vi är således redan en bit på väg.

Tänk på att uppskattningarna om antalet köpta julklappar har en osäkerhet på några miljoner upp och ner. Detta eftersom vi måste ta hänsyn till den vanliga statistiska osäkerheten när man försöker utröna något om hela befolkningen utifrån en respondentgrupp. Dessutom har vi gjort uppskattningen på 66 miljoner utifrån uppskattade intervall från respondenternas sida beträffande antalet klappar de tror att de kommer att köpa. Slutligen bör det påpekas att denna siffra högst sannolikt kommer att ändras allteftersom mätningarna fortskrider eftersom folk förhoppningsvis kommer att få en bättre känsla för hur många klappar de ska köpa desto närmare julen vi kommer.

Hur många av de återstående julklapparna kommer att vara dina produkter?

Om undersökningen

Frågan ställdes via fråga-själv-tjänsten SnabbaSvar.se och besvarades under vecka 44 av 1 126 respondenter, representativa för svenska riket för variablerna kön, ålder och region. Urvalet drogs bland över 300 000 svenskar ur 24 av sveriges största internetpaneler

Jag har nu varit ansvarig för SnabbaSvar.se i snart ett år. När jag tog över ansvaret för tjänsten visste jag givetvis att det var en bra produkt jag skulle axla, annars hade jag inte tackat ja till tjänsten. Men allt eftersom veckorna har gått så har jag blivit alltmer imponerad över hur pass hög kvalitet det är på resultaten som SnabbaSvar.se levererar till kund.

Till att börja med levererar tjänsten ett riksrepresentativt urval på minimum 1 000 respondenter. Dessa är representativa för riket för variablerna kön, ålder och region. En sådan representativitet är givetvis grundläggande, och inget märkvärdigt i sig. Utöver detta har jag funnit att urvalen som tjänsten dragit och resultaten som levererats varit representativa för många fler variabler än så. Det är detta som imponerar.

Ta exempelvis resultaten om svenska folkets åsikter kring skattelättnaden på uthyrt boende. Här visade det sig att respondenterna hade en näst intill identisk distribution på variabeln “upplåtelseform” som Svenska riket har (enligt siffror redovisade av SCB).

Eller ta frågorna vi ställde via SnabbaSvar.se om svenska folkets planerade resor innan sommaren 2010. Resulteten av den undersökningen verifierades av Tillväxtverket, vars egna statistik visade likartade siffror.

Ett annat sätt på vilket man kan mäta kvalitén på resultaten är att titta de kontinuerliga mätningarna som görs via SnabbaSvar.se. Dessa har genom hela året visat uppmäta samma sak (dvs. haft en hög reliabilitet), och redovisat förändringar inom rimlighetens gränser när verkligheten har förändrats. Vi har några sådana markandsmätningar redovisade här på bloggen, bl.a. mätningarna om iPads framfart i Sverige, och nu senast takten i vilken julklappar köps inför julen 2010.

Vi har satt priset för en fråga till 2 300 kr – detta är ett mycket lågt pris. Min avsikt är att alla som behöver ska kunna genomföra en mätning utan att bli barskrapade. För läs och häpna; alla har frågor, stora som små. De flesta besvarade frågor bidrar till kunskap som ökar effektiviteten i vårt samhälle. Vissa frågor kan till och med medföra förändring i samhället. Ta än en gång exempelvis frågorna som utrönade att en majoritet av befolkningen inte kände till skattelättnaden på uthyrt boende, det resulterande öppna brevet till bostadsministern, och artikeln i di.se som följde.

Med det låga priset, informationen om hur urvalen dras, var svaren kommer ifrån, samt de konstant goda resultaten i åtanke, återstår endast att besvara frågan; kan detta vara sveriges bästa omnibus?

Eftersom det mesta är automatiserat har jag dock kommit att kalla tjänsten för “Sveriges första fråga-själv-tjänst”

Med vänliga hälsningar och önskningar om en upplyst höst och jul!

/Rafe

Stödet för de olika partierna varierar i de tätt haglande opinionsmätningarna som frågar hur vi skulle rösta om det var val idag. En del av förklaringen till detta kan ligga i att en tredjedel av svenskarna ännu inte har bestämt sig för hur de ska rösta, eller tror ha bestämt sig men fortfarande svajar mellan blocken.

Via fråga-själv-tjänsten SnabbaSvar.se har vi nu genomfört den tredje mätningen av hur bestämda väljarna är inför valet 2010. Resultaten visar att andelen väljare som kan avgöra valet ligger konstant kring 30 procent (dessa definerar vi som människor som endera inte har bestämt sig för hur de ska rösta, endera tror ha bestämt sig med fortfarande kan byta val av block).

Siffrorna kring hur bestämda eller obestämda väljarna är har legat konstanta sedan den första mätningen gjordes i mitten av maj 2010

Trenden verkar vara att bestämdheten för hur vi kommer att rösta är tilltagande med åldern, och vice versa, att osäkerheten är högre i yngre åldersgrupper, med förstagångsväljarna som mest osäkra

Förstagångsväljarna (18-22 år) är fortsatt betydligt mer osäkra än övriga befolkningen. Över den totala mätperioden observerades att mellan 43 och 48 procent av förstagångsväljarna inte vet hur de vill rösta, eller kan komma att byta ifrån det block de tror att de har bestämt sig för. Jag skulle därför, om jag var de rödgröna, inte hissa någon flagg över förstagångsväljarnas fält, trots artikeln i DN om partisympatiundersökningen utförd av SCB. I den mätningen utpekades Socialdemokraterna till det största partiet bland förstagångsväljarna.

Av de unga väljarna (23-35 år) är det mellan 32 och 36 procent som fortfarande inte har bestämt sig eller ännu kan komma att byta block. Detta gör dem till mer osäkra än befolkningen i genomsnitt.

Osäkerheten bland väljarna i medelåldern (36-55 år) ligger mellan 26 och 28 procent

De minst osäkra väljarna finner vi bland dem som är 56+ år gamla. Av dessa är det mellan 22 och 24 procent som fortfarande är osäkra eller kan komma att byta block

Förstagångsväljarna må vara mest osäkra och kan kan därför vara frestad att främst vilja försöka påverka denna grupp människor. Men de är den minsta väljargruppen, vars osäkra andel utgör endast ca 3,9 procent av väljarbasen. Om ett parti vill maximera sina chanser att vinna så många vljare som möjligt bland en enskild åldersgrupp bör de satsa på de osäkra väljarna i medelåldern eller de äldsta väljarna. Dessa utgör ca 9,1 respektive 8,6 procent av den totala väljarbasen.

Om undersökningen

Den senaste mätningen besvarades av 1 193 personer representativa för Sverige vad beträffar kön, ålder och region. Sammanvägningarna för åldersgrupperna är baserade på de tre senaste mätningarna i vilka sammanlagt 3 370 människor, representativa för sveriges, demografi har deltagit. Frågorna är ställda via fråga-själv-tjänsten SnabbaSvar.se som använder sig av panelbörsen som tillhandahålls av Cint AB för att nå 34 av sveriges största internetpaneler innehållandes över 300 000 aktiva panelmedlemmar.

Jag använder här den senaste väljarmätningen från Skop (publicerad i DN 2010-05-24) för att exemplifiera hur du ska tolka en opinionsundersökning och hur du ska förhålla dig kritisk till siffrorna. Det kunde lika gärna ha varit vilken annan väljarundersökning som helst. Detta är alltså inte på något vis kritik riktad mot företaget Skop eller deras väljarundersökning.

Nedan ser du siffrorna de presenterade i DN. Siffrorna inom parantes är från deras förra väljarmätning. Det är 1 133 personer som har lagt grunden till dessa siffror.

Svar i procent (med föregående mätning inom parentes):

* M 30,3 (28,1).
* FP 6,0 (7,0).
* C 5,0 (5,2).
* KD 4,0 (4,6).
* S 33,7 (33,6).
* V 5,8 (4,5).
* MP 10,9 (10,3).
* SD 2,9 (5,0).
* Övriga partier 1,4 (1,8).

Sex procent angav ingen partisympati.

Det finns alltid statistisk osäkerhet

När man mäter något statistiskt och låter en liten del av befolkningen tala för hela riket (i detta fall 1 133 personer) så föreligger det en viss statistisk osäkerhet kring siffrorna. Om vi skulle göra om mätningen och låta 1 133 andra personer ange hur de skulle rösta, skulle vi komma att se lite annorlunda siffror beroende på hur de svarade. Ett annat ord för denna statistiska osäkerhet är slumpen. Hur stor slumpen är får vi reda på av ett s.k. konfidensintervall som ramar in våra siffror (här kan du läsa mer om konfidensintervall).

Kort sagt kan man säga såhär: Verkligheten som man försöker mäta ligger någonstans inom konfidensintervallet. Man kan exempelvis inte säga att moderaterna skulle få 30,3 % av rösterna om det var val idag. Istället bör man konstatera att moderaterna skulle få någonstans mellan 27,6 % och 33,0 % av rösterna om det vore val idag. Rätt siffra är inte nödvändigtvis 30,3 % bara för att det resultatet erhölls i just den här mätningen.

I bilden nedan har jag ramat in resultaten från Skops väljarmätning med konfidensintervall. Ett plustecken markerar den övre gränsen av konfidensintervallet för respektive resultat, och ett minustecken markerar den undre gränsen. Det vi genast ser är att alla konfidensintervall (från mätning 1 till mätning 2) överlappar varandra för alla partier utom ett. Således kan vi inte uttala oss om förändrat väljarstöd för något av dessa partier utom just partiet där vi inte ser en överlappning.

Det är också viktigt att man kan uttala sig om säkerheten i resultaten. Denna säkerhet går under namnet konfidensgrad. I exemplet ovan har jag applicerat en 95 % konfidensgrad. Detta betyder att verkligheten ligger inom konfidensintervallet i 95 % av alla mätningar (och alltså faller utanför konfidensintervallet i 5 % av fallen).

Låt oss nu titta på Moderaterna. I DN står det att Moderaterna har ryckt uppåt med 2,2 procent från förra mätningen. Detta skulle endast vara sant om enbart personerna som deltog i de två mätningarna fick rösta. I själva verket kan vi inte alls uttala oss om någon förändring då konfidensintervallen från de bägge mätningarna överlappar varandra, precis som bilden till höger visar. När så är fallet kan man inte uttala sig med statistiks säkerhet om att en förändring har skett.

Tittar vi på hur det ser ut för Sverigedemokraterna mellan mätningarna så ser vi att skillnaden är statistiskt signifikant (eller säkerställd precis som DN skriver). Det ser vi på att konfidensintervallen inte överlappar varandra (eller rättare sagt, de överlappar nästan inte varandra).

Slutsatser

• Vi bör inte tolka att moderaterna har ökat med 2,2 %. I själva verket kan vi inte vara säkra på någon förändring
• Vi kan inte heller med säkerhet säga något om förändringarna för övriga partier, förutom Sverigedemokraterna
• Vidare bör vi inte dra några slutsatser om ökade skillnader blocken emellan
• Vi kan däremot dra slutsatsen att stödet för Sverigedemokraterna har minskat sedan förra mätningen. Nu ligger stödet mellan 1,92 % och 3,88 %, med en konfidensgrad om 93 % – 94 %. Det är tämligen statistiskt signifikant.

Relaterade bloggar

• Kent Persson (m) uttrycker i sin blogg oro över att politiken kan låta sig styras av svängningarna i de tätt duggande opinionsundersökningarna
• I bloggen “värld i utveckling” utrycker Amanda Brihed skepsism till de olika opinionsundersökningarna
• Bloggen DNME616 kritiserar svängningarna i väljarbarometrar grundade på små urval
• Dick Erixon skriver om de motstridiga signalerna i opinionsmätningar
• Viktor Tullgren skriver ett inlägg om svängningarna i opinionsundersökningar och att media envisas med att lyfta fram dem