Stödet för de olika partierna varierar i de tätt haglande opinionsmätningarna som frågar hur vi skulle rösta om det var val idag. En del av förklaringen till detta kan ligga i att en tredjedel av svenskarna ännu inte har bestämt sig för hur de ska rösta, eller tror ha bestämt sig men fortfarande svajar mellan blocken.

Via fråga-själv-tjänsten SnabbaSvar.se har vi nu genomfört den tredje mätningen av hur bestämda väljarna är inför valet 2010. Resultaten visar att andelen väljare som kan avgöra valet ligger konstant kring 30 procent (dessa definerar vi som människor som endera inte har bestämt sig för hur de ska rösta, endera tror ha bestämt sig med fortfarande kan byta val av block).

Siffrorna kring hur bestämda eller obestämda väljarna är har legat konstanta sedan den första mätningen gjordes i mitten av maj 2010

Trenden verkar vara att bestämdheten för hur vi kommer att rösta är tilltagande med åldern, och vice versa, att osäkerheten är högre i yngre åldersgrupper, med förstagångsväljarna som mest osäkra

Förstagångsväljarna (18-22 år) är fortsatt betydligt mer osäkra än övriga befolkningen. Över den totala mätperioden observerades att mellan 43 och 48 procent av förstagångsväljarna inte vet hur de vill rösta, eller kan komma att byta ifrån det block de tror att de har bestämt sig för. Jag skulle därför, om jag var de rödgröna, inte hissa någon flagg över förstagångsväljarnas fält, trots artikeln i DN om partisympatiundersökningen utförd av SCB. I den mätningen utpekades Socialdemokraterna till det största partiet bland förstagångsväljarna.

Av de unga väljarna (23-35 år) är det mellan 32 och 36 procent som fortfarande inte har bestämt sig eller ännu kan komma att byta block. Detta gör dem till mer osäkra än befolkningen i genomsnitt.

Osäkerheten bland väljarna i medelåldern (36-55 år) ligger mellan 26 och 28 procent

De minst osäkra väljarna finner vi bland dem som är 56+ år gamla. Av dessa är det mellan 22 och 24 procent som fortfarande är osäkra eller kan komma att byta block

Förstagångsväljarna må vara mest osäkra och kan kan därför vara frestad att främst vilja försöka påverka denna grupp människor. Men de är den minsta väljargruppen, vars osäkra andel utgör endast ca 3,9 procent av väljarbasen. Om ett parti vill maximera sina chanser att vinna så många vljare som möjligt bland en enskild åldersgrupp bör de satsa på de osäkra väljarna i medelåldern eller de äldsta väljarna. Dessa utgör ca 9,1 respektive 8,6 procent av den totala väljarbasen.

Om undersökningen

Den senaste mätningen besvarades av 1 193 personer representativa för Sverige vad beträffar kön, ålder och region. Sammanvägningarna för åldersgrupperna är baserade på de tre senaste mätningarna i vilka sammanlagt 3 370 människor, representativa för sveriges, demografi har deltagit. Frågorna är ställda via fråga-själv-tjänsten SnabbaSvar.se som använder sig av panelbörsen som tillhandahålls av Cint AB för att nå 34 av sveriges största internetpaneler innehållandes över 300 000 aktiva panelmedlemmar.

Denna, den senaste mätningen, genomfördes under perioden 27 april till 4 maj. Medan efterfrågan överlag håller sig på samma nivåer jämfört med tidigare mätningar, visar denna mätning följande signifikanta förändringar på marknaden:

• Ovetskapen om vad en iPad är har minskat bland den Svenska befolkningen. Under tidigare mätningar har den legat kring 10 %,  och nu ligger den kring 5 % (exakt 5 % ± 1,27 % med en konfidensgrad på 95 %, dvs. vi kan med 95 % konfidensgrad säga att 3,77 % till 6,31 % av Sveriges befolkning inte känner till eller har hört talas om iPad). 
• iPad har börjat smyga sig in på den Svenska marknaden och innehas nu av 0,4 % till 1,54 % av sveriges befolkning i åldrarna 15-85 år.

Relaterade länkar

• Den tredje mätningen om efterfrågan på iPad
• Den andra mätningen om efterfrågan på iPad
• Den första mätningen om efterfrågan på iPad

Om mätningen

Mätningen genomfördes via gör-det-själv-tjänsten SnabbaSvar.se under perioden 27 april 2010 – 4 maj 2010, och besvarades av 1 131 respondenter, nationellt representativa för svenska riket vad beträffar kön, ålder och region. Urvalet drogs bland 300 000 panelmedlemmar tillhörandes 31 av Sveriges största internetpaneler, (bl.a. Blocketpanelen, Panelen tillhörandes TV 4, Pricerunnerpanelen och Filmpanelen tillhörandes SF Bio). Panelerna administreras i panelbörsen ”Cint Panel Exchange” som tillhandahålls av Cint AB.

Vi har läst om alla människor som fögäves väntat på tåget, vi har sett bilderna på de överfulla perrongerna, vi har hört klagomålen i TV. SMHI har varnat för ovädret, folk har stannat hemma, folk har blivit försenade till jobbet, folk har suttit i trafikköer. Media har täckt alla perspektiv av snökaoset. Från Göteborg där det skrevs om 9 000 besökare och oroliga artister under ett snöbetyngt Scandinavium, till folks hänsynslöshet mot varandra när en buss väl dök upp och de insåg att alla inte kommer med (Skäms på er Stockholm).

Men så vitt vi vet har ingen summerande bild av snökaosets effekter tagits fram. Förrän nu. Tisdagen den 23 februari frågade vi sveriges befolkning hur de hade påverkats av snökaoset. Undersökningen pågick från den 23 februari till den 1 mars, och avslutades imorse. Frågorna ställdes via Snabbasvar.se

Första frågan löd: Påverkades ditt resande på något vis av de senaste dagarnas snökaos?

21,2 % av befolkningen svarade att de inte hade rest något under de senaste dagarna. 42,9 % av befolkningen svarade att deras resande inte alls har påverkats av snökaoset. Totalt 64,1 %. Övriga respondenter angav att deras resande hade påverkats på ett eller annat sätt. Sålunda berördes 35,9 % av sveriges befolkning av snökaoset vad beträffar resande lokalt eller inom Sverige. Det är en högst ansenlig siffra. Vi talar om uppskattningsvis 2,5 miljoner människor.

• 13,2 % av svenskarna blev försenade till jobbet på grund av dåligt fungerande kollektivtrafik. Det motsvarar ungefär 900 000 personer.
• 3,7 % av svenskarna blev rätt och slätt kvar hemma på grund av dåligt fungerande kollektivtrafik. Det är uppskattningsvis 250 000 personer!
• 8,1 % av svenskarna tog bilen till jobbet och blev försenade på grund av dåligt väder
• 2,5 % av svenskarna kunde inte utföre delar av sitt jobb när de väl kom till jobbet

Vi frågade även respondenterna om hur många arbetstimmar de uppskattade att de hade förlorat under den gångna veckan pga. snöovädret. De människor som svarade att de blivit påverkade hade sammanlagt förlorat närmare 1500 timmar. Översätter vi dessa timmar till landet i helhet (baserat på den arbetande delen av befolkningen) rör det sig om uppskattningsvis 6,6 miljoner förlorade arbetstimmar.

/Rafe

Undersökningen genomfördes via tjänsten Snabbasvar.se (www.snabbasvar.se) från 23 februari 2010 till 1 mars 2010. Urvalet är nationellt representativt på kön, ålder och region. Totalt deltog 1 092 respondenter från 31 av Sveriges olika internetpaneler. Genom att sprida urvalet bland så pass många paneler har källskevheten minimerats.