I väntan på att iPad ska släppas har vi under 2010 med jämna mellanrum mätt efterfrågan på den Svenska marknaden. Nu, efter några fördröjningar från Apples sida, är iPad äntligen här, och det är högaktuellt att presentera vår senaste mätning och ta ut riktningen på iPads försäljning den närmaste tiden.

Samma dag som iPad släpptes på Svenska marknaden ägde redan 1,1 % till 2,3 % av svenskarna den omtalade surfplattan från Apple. Räknat på populationen i åldrarna 15-80 motsvarar detta 85 000 – 167 000 innehavare. 

Den direkta efterfrågan på iPad, dvs. människor som avser att köpa den inom loppet av några veckor räknat från tiden att den släpps, ligger på samma nivå som den har legat sedan våren 2010. Denna nivå har som lägst varit 1,2 % (se vår mätning från vecka 17) och som högst varit 1,7 % av befolkningen (se vår mätning från vecka 42). Räknat på konfidensintervallen, som man bör, har den legat mellan 0,6 % och 2,5 % av befolkningen. I denna, den senaste mätningen har vi inte noterat någon signifikant ökning av efterfrågan, och inte heller någon signifikant ökning av innehav. Ser man till teorierna om diffusion så ska inte den direkta efterfrågan öka så mycket ifrån de nuvarande nivåerna, men detta beror lite på hur den översätts till faktisk konsumtion (kurvan för teknologisk diffusion har en låg lutning till att börja med. Denna lutning ökar mer och mer tills ca. 16 % av befolkningen innehar teknologin, och därefter börjar den flacka igen. Eftersom endast ca. 1,7 % av befolkningen innehar en iPad så kan vi utgå ifrån att vi är i början av diffusionkurvan och fortfarande kan räkna med en låg direkt efterfråga. Teori och verklighet är inte alltid samstämmiga dock) 

Trots att efterfrågan är förhållandevis oförändrad så har vi noterat att fler tagit avstånd från iPad. Jämfört med 3 månader sedan är det betydligt fler som uppgett att de inte tänker köpa en iPad det närmaste året. Vi uppmätte 33 % som vill vänta jämfört med 25 % för tre månader sedan.

En stor del av avståndstagarna kommer med all sannolikhet ur gruppen som tidigare svarat “vet ej/obestämd”. Denna har nämligen minskat ifrån tidigare nivåer kring 20 % till 15 %.

Diagrammet nedan visar den senaste mätningen (vecka 48, yttre diagrammet) i jämförelse med mätningen innan (vecka 42, inre diagrammet)

Om undersökningen

Frågorna ställdes via den öppna undersökningstjänsten SnabbaSvar.se under perioden 30 november 2010 - 7 december 2010. Totalt deltog det 1 062 respondenter i undersökningen, representativa för svenska riket. Respondenterna nåddes via webpaneler i panelbörsen CPX som används av stora delar av marknadsundersökningsindustrin, och tillhandahålls av Cint AB. Totalt användes 27 av Sveriges största webpaneler. På så vis har vi minimerat diverse skevheter som är förknippade vid användandet av endast en enstaka eller några få paneler (exempelvis målgruppsskevhet, rekryteringsskevhet och motivationsskevhet)

Vill du också mäta efterfrågan på dina produkter?

Gå till www.snabbasvar.se, skapa ett konto och ställ dina frågor till befolkningen. Du får statitiskt säkerställda svar en vecka senare. Om du inte vet hur du bäst ställer frågorna kan du ta kontakt med Rafael Pietrzyk, ansvarig för SnabbaSvar.se, på nummer 08-546 383 41.

Den första mätningen gjordes dryga månaden sedan (2 feb 2010 – 5 feb 2010), och nu genomfördes alltså den andra mätningen. Den visar att de tilltänkta tidiga köparna (innovators) minskar i antal, från 1,1 %* för en månad sedan till 0,4 %**. Dessa är av strategisk vikt för en ny produkt då de ofta agerar som ambassadörer för den. Speciellt Apple brukar få bra spridning av sina produkter tack vare bl.a. den här hängivna skaran. Under månaden som gått har jag fått höra många argument till varför man inte ska köpa iPad. Jag överlämnar den analysen till er som är mer pålästa kring produkten.

Det verkar som att fler har bestämt sig för att vänta några månader efter att iPad släpps innan de slår till. Denna siffra ökade från 2,5 % till 3,4 %. Antalet människor som uppgav att de vill ha en iPad i present/julklapp dubblades nästan från 3,5 % till 6,5 %. Det kanske inte var så tokigt att tro på iPad som årets julklapp? Det är långt kvar till jul, så det återstår att mätas (inte “ses” – den som ser kan bara agera reaktivt, den som mäter kan agera proaktivt. Kom ihåg det).

I övrigt har siffrorna inte rört sig så mycket. Det är fortfarande dryga 10 % av befolkningen som inte ens har hört talas om den. Antalet osäkra personer som inte vet om de vill köpa iPad har ökat något (från 16,6 % till 19,4 %).

/Rafe

Undersökningen genomfördes via tjänsten Snabbasvar.se (www.snabbasvar.se) från 23 februari 2010 till 1 mars 2010. Urvalet är nationellt representativt på kön, ålder och region. Totalt deltog 1 092 respondenter från 31 av Sveriges största internetpaneler. SnabbaSvar.se drog urvalet bland 300 000 svenska panelmedlemmar

* konfidensintervallet är 0,47 % – 1,67 % vid en 95 % konfidensgrad
** konfidensintervallet är 0,01 % – 0,73 % vid en 95 % konfidensgrad
Således föreligger en hög sannolikhet att antalet tidiga köpare av iPad de facto har minskat

Fortsätt läsa om den tredje mätningen av efterfrågan på iPad som visar att efterfrågan ökar.

Hur kommer då de första användarna att vilja andända iPad? Det är en relevant fråga då dessa kommer att influera framtida användning. Man skulle kunna kalla dem för Innovators och early adopters (det har nog många av er en tydligare åsikt om). Det visar sig, föga förvånande, att de är mer bestämda än alla andra beträffande hur de vill nyttja sin iPad, med endast 2,5 % som svarade “vet ej” mot den stora massans 28,5 %. Resten kan ni tolka ur tabellen nedanför. Den talar sitt tydliga språk.

Jag vill påpeka att gruppen “Folk med köpintentioner” består av 40 respondenter (så många som påstod sig vilja köpa direkt eller inom några månader), vilket medför att det finns en viss statistisk osäkerhet inbäddad i tabellen (riktar ett stort tack till Francois, Cints matematiker och statistiker, för den snabba statistiska rekapituleringen). Om jag använder konfidensnivån 95 % så är konfidensintervallet för alternativet surfa på nätet ± 15,8 % (ergo; om vi gör den här mätningen 100 gånger så kommer svaret att lägga sig i intervallet 44,2 % – 75,15 % i 95 % av fallen).

Nu när ni har all info överlåter jag till er att tolka svaren. Undrar ni något kan ni maila, alternativt följ oss på Twitter @snabbasvar och ställa frågan därigenom.

Och skulle det vara så att ni fortfarande tvivlar eller vill gräva ännu djupare. Ja, då är ni varmt välkomna att ställa era egna frågor på Snabbasvar.se
Första frågan är än så länge gratis för företag som blir nya användare.

Önskar en skön kväll!

Rafe

Frågor som redan cirkulerar i huvudet på mig är bl.a. varför “Surfa på nätet” fick störst andel, varför “köpa/prenumerera på tidningar” hamnade så långt ner på listan, samt hur fördelningen skulle se ut om vi inte utgick från hela befolkningen, utan från specifika grupperingar (jag kan avslöja att det finns en del markanta skillnader). Detta och mycket mer tål att funderas över. Hur vi väljer att använda en ny teknologi som detta kommer att forma och färga nya affärsmöjligheter, och likaledes kommer nya användningsområden (affärsmöjligheter) att influera hur vi använder teknologin. Sålunda vill jag hävda att vidare mätningar på hur de mest attraktiva användningsområdena förändras över tiden torde vara av intresse för beslutsfattare som berörs av denna teknologi.  

Nu återstår bara att tolka tabellen. De reflektionerna överlämnar jag emellertid till dig.

/Rafe

När 1 122 svenskar svarade på några frågor om bokrean, menade 54 % att de föredrog att göra sina bokinköp fysiskt på plats medan 20 % svarade att de föredrog att göra sina köp på Internet. 16,8 % svarade att de inte tänkte handla på bokrean och 9,3 % svarade att de inte visste vad de föredrog.

Tar vi bort alla som valde alternativet “jag tänker inte handla på bokrean” blir siffrorna 64,8 % som vill handla fysiskt på plats, medan 24 % föredrar att göra reainköpen via Nätet.

Jag misstänkte att 24 % bokinköp på rean via Internet trots allt inte är helt bedrövligt. Men vart vända sig för att få detta bekräftat? Jag lyfte på luren och ringde svensk bokhandels chefsredaktör Lasse Winkler. Ett intressant samtal senare kan jag konstatera att 24 % köpintention via Internet är rimligt och i linje med den framlagda utvecklingen i branschen. Jag blev påmind, och påminner er i min tur, om att undersökningen är gjord via Internetpaneler vilket skapar en viss skevhet i svaren mot inköp via nätet (som jag tidigare redan hunnit skriva; tänk på detta med skevheter av urval). Därför torde en bättre uppskattning av sanningen ligga någon/några få procentenheter under 24 %. Fortfarande rimligt.

Jag blev också tipsad om en undersökning (stort tack Lasse!) som gjordes i USA under nov/dec 2009, där ett företag vid namn Verso Advertising mätte den amerikanska befolkningens bokläsar- och bokköparvanor (du hittar den här). Om jag får gissa så skulle jag säga att metoden för dess genomförande är s.k. “River Sampling” (simultana popupundersökningar på tusentals websidor). Jag skriver inte mer än så om metoden ty min bloggningstid för idag börjar nå sin smärtgräns, men lovar att återkomma till ämnet. Åter till undersökningen; Verso Advertising rapporterar att 20 % av befolkningen i USA prefererar att göra sina bokinköp online. Sverige ter sig alltså ligga i framkant eller i alla fall i linje med detta. Vid sidan om  kan jag även nämna att rapporten innehåller en del om sannolikheten att respondenterna köper en “e-reader” inom 6-12 månader. 9,8 % svarade “mycket troligt”. Intressant siffra om man jämför med önskan att köpa en iPad bland USA:s befolkning, rapporterad av Retrevo (klicka här för mitt bloginlägg kring detta samt för länk till Retrevos rapport). Siffran i den rapporten var betydligt lägre. Betyder detta att e-läsarna har ett försprång framför iPad? Kopplar man detta till Apples marknadsföringsstrategier kan man dra rätt så intressanta slutsatser (mer om det i ett separat inlägg när jag får tid)

Lasse påpekade också att de 24 procenten (eller något lägre efter korrigering för skevhet) i cirkeldiagrammet här ovan också bör ses i ett mycket större perspektiv än mitt initiala när jag ställde denna fråga (frågan till befolkningen dvs). Nämligen att vi är på randen till ett antågande paradigmskifte inom sättet vi köper och läser böcker, vilket kommer att ha många effekter på vårt samhälle, men även lämna en del ärr. Detta beskriver han på ett mycket gripbart sätt i sin ledare som jag varmt rekommenderar er att läsa. Det kommer att påverka oss alla när allt kommer omkring.

Tänk vad en fråga till befolkningen och ett samtal kan göra för ens egen reflektion kring samhället. Här satt jag och mös kring tanken att kunna iPadda mig igenom allehande böcker och tidningar – utan att egentligen begrunda hur samhället kommer att förändras till följd av denna teknologiska fröjd (nåja, potentiella fröjd). Mysigheten med teknologin är min egen åsikt. Hur samhället i stort egentligen förhåller sig till denna nya teknologi och dess möjligheter tål att undersökas vidare. iPads mottagande har hittills varit svalt i Sverige (statistik och inlägg om det finns här). Men nu har läsplattor börjat marknadsföras aggressivt och jag misstänker att såväl intresse för dessa, som kunskapen om och kring dem kommer att öka tämligen fort bland befolkningen.

Reflekterandes över ovan nämnda kan man månne konstatera att en bokrea ska besökas, inte surfas till… än så länge.

/Rafe

Statistiken är framtagen av Retrevo, en konsumentsida för elektronikprodukter (här hittar du deras undersökning). Och gissa vad. Undersökningen är gjord bland deras registrerade användare. Som en sidokommentar kan jag nämna att man ska se upp med sådan här statistik då den berättar vad just deras användare tycker. Urvalet är inte representativt för marknaden i dess helhet. I statistiska termer kallat för ett skevt urval. I just detta fall kan man kanske se förbi det. Deras användare karaktäriseras av att vara flitiga köpare av elektronik, eller på annat vis intresserade av elektronik. Därtill rankar Retrevo, enligt alexa.com, på 1 566 plats över de mest besökta sidorna i USA. Det är riktigt bra. En helt nationellt representativ undersökning skulle troligtvis peka på ännu sämre siffror för iPad. Jag gissar att det finns fler Innovators för elektronik i denna undersökning.

Och det verkar vara just Innovators som får bogsera i hamn iPad. Siffrorna pekar åt rätt håll där. Och nu får vi lattja till lite med statistiken

Intresset för iPad tripplades bland Innovators av elektronik i USA! Så skulle rubriken till denna blog kunna ha hetat. Oj, det lät så bra så jag tror att jag helt enkelt döper om rubriken.

Jaha, hur menar jag då? Jo, innan iPad släpptes svarade 3% av de tillfrågade av Retrevo att de trodde sig vilja köpa en iPad. Efter att den släppts trodde hela 9% sig vilja köpa den. Seriöst, 9% av USA:s elektronik-intresserade befolkning är ingen dålig siffra. Det blir nog en bra bas för Apple att skumma marknaden på (detta förutsätter att de senare har för avsikt att sänka priset för den stora massan. Gissningar från min sida).

Och när respondenterna tillfrågades om de ansåg sig behöva en iPad gick siffran från 3% innan release till 5% efter.

Frågar du mig så tror jag att den behöver fylla något sorts hål vad beträffar användningen. Den kan helt enkelt inte enbart vara ett stort substitut för en iPhone, eller något annat sorts substitut för en dator. Den stora horden hoppar gissningsvis på tåget när de sett tillräckligt många sitta och läsa tidningar och böcker på sin iPad.

Men hur står det egentligen till i Sverige? Vad tycker vi svenskar om iPad. Hur många har kännedom om den? Tänker vi köpa den? Hur vill vi använda den?

Läs mitt nästa blogginlägg så får du reda på det (och nu kan du läsa det här).

/Rafe