Alliansens nya logotyp har den senaste veckan dryftats av de flesta med en åsikt inom politik eller varumärkesdesign. Åsikterna har enligt Makt & Media varit kritiska. Själv fick jag först och främst kännedom om dessa åsikter via Twitter, där inläggen initialt var neutrala, men ganska fort övergick till att vara kritiska, vilket i sig är rätt spännande då det ger indikationer på hur beteenden på Twitter sprider sig. Men det här blogginlägget handlar enkom om Alliansens nya logga. Och eftersom vi vid det här laget har lärt oss att man inte alltid ska lita på vad experterna har att säga om folks reaktioner och opinioner (eller hur?) ställde jag några snabba frågor till befolkningen via SnabbaSvar.se för att ta reda på vad den Svenska befolkningen egentligen tycker om loggan.
Svaren blev sammanställda imorse och denna blogg är således först med att leverera Svenska folkets utslag om Alliansens nya logotyp.
Tycker inte om den nya logotypen
Åsikterna är inte helt samstämmigt negativa, men 59 % av befolkningen tyckte inte om den nya loggan, ställt mot endast 19,1 % som tycker om den. 21,4 % av respondenterna svarade att de inte visste vad de tyckte. Alltså tycker tre gånger så många svenskar inte om Alliansens nya logotyp, som det är svenskar som tycker om den.
Den är fånig och rörig
Med blickarna fortsatt fästa på logotypen fick respondenterna även välja mellan en uppsättning olika adjektiv, för att ge oss en bättre bild av vad de tyckte om den. 24,5 % tyckte att loggan var fånig, följt av 14,8 % som tyckte att den var ful. På tredje plats valdes alternativet ”annat”, vilket skickar tillbaka en signal till mig om att jag inte har optimerat svarsalternativen. Således har jag gett mig in och kodat de öppna svaren (här hittar du de kodade öppna svaren) för att utröna huruvida de är mestadels positiva eller negativa (vilket ger en fingervisning på eventuell skevhet i svarsalternativen). Orden som förekom mest var barnslig, förvirrande, rörig, otydlig, och retro/70-tal. Dessa ord ljuder ifrån den delen av befolkningen som vänder tummen ner åt logotypen. De som tycker om logotypen anser att den är rolig, framåttänkande och snygg.
Andra som har skrivit och bloggat om Alliansens nya logotyp
Alliansens logotyp har även tagits upp bl.a. av Politikerbloggen som tar upp exempel på hur bloggosfären har reagerat med modifierade logotyper, av bloggen Mittegetjävlanarnia som drar paralleller med barnböcker tagit fram några egna riktigt roliga exempel anknutna till temat Alfons Åberg, av IDG som frågat två formgivarproffs om deras utlåtande och DagensPS som sammanfattar kritik från designexperter.
Om frågorna
Frågorna ställdes via tjänsten SnabbaSvar.se under perioden 16 mars 2010 till 23 mars 2010 och besvarades av 1 116 respondenter, nationellt representativa för Svenska riket på kön, ålder och region. Urvalet drogs bland 300 000 panelmedlemmar tillhörandes 31 av Sveriges största internetpaneler. Panelerna administreras i panelbörsen ”Cint Panel Exchange” som tillhandahålls av Cint AB.
I SnabbaSvar.se:s fortsatta mätning av bokrean 2010 har stormarknaderna stigit fram som försäljningsledare. Vi frågade från 2 mars till 9 mars den Svenska befolkningen om de hade handlat böcker på bokrean (se statistik här), och i sådana fall var de hade handlat böcker för högst belopp. 21,9 % hade handlat på sin lokala stormarknad. Näst populärast var Bokia där 14,6 % påstod sig ha handlat mest, tätt följt av Akademibokhandeln där 13,3 % av befolkningen hade handlat. Statistiken är byggd på svaren från de 301 respondenter (av 1 113 respondenter) som svarade att de hade handlat böcker under bokrean 2010. Av den anledningen har vi markerat ut konfidensintervallet i tabellen nedanför vid en konfidensgrad om 95 %. Hade vi haft 1 000 svarande på denna fråga hade svaren varit mindre osäkra (dvs. spannet hade varit snävare). Siffrorna i tabellen är dock, som synes, tillräckligt säkra för att vi ska kunna uttala oss om stormarknadernas framgångar som främsta inköpsställe under bokrean.
“Varför” stormarknaderna blev de främsta inköpsställena överlåter jag till dig att reflektera över och ta reda på.
Relaterade länkar
- Förmätningen av inköpsställen för bokrean 2010 kan du se här
- Förmätningen som visar på fördelning mellan fysiska inköp och inköp via Internet för bokrean 2010 hittar du här
Frågan ställdes via tjänsten Snabbasvar.se (www.snabbasvar.se) och svaren samlades in från 2 mars 2010 till 9 mars 2010. SnabbaSvar.se drog ett nationellt representativt urval på kön, ålder och region om 1 113 personer från 31 av Sveriges största internetpaneler. Statistiken ovan är byggd på svaren av de 301 respondenter som angav att de hade handlat böcker på bokrean.
När jag förra veckan via SnabbaSvar.se ställde frågan till Sveriges befolkning om huruvida de har handlat på bokrean eller inte framkom det att kvinnor har varit mycket duktigare på att besöka den och betydligt duktigare på att handla böcker, än vad män har varit. Visst, någonstans tycker jag mig ha läst om att kvinnor läser mera böcker än vad män gör. Dessutom fick vi i förmätningen av bokrean tidiga indikationer på att kvinnor skulle vara överrepresenterade bland köparna (läs mer om det här). Men att 65 % fler kvinnor än män skulle handla på bokrean 2010, det trodde jag inte.
En av följdfrågorna jag ställer mig är om bokhandlarna eller övriga boksäljande parter visste om detta och agerade på det. Inte vad jag vet. Konstigt. Som jag förstått det hela var bokrean 2010 karaktäriserad av hård konkurrens, inte bara bland konventionella handlare, utan även med internethandlarna på frammarsch. Det är sådan här information man då önskar att man är själv om känna till. Och tänka sig, allt man behöver är att ställa en fråga (precis, du tänker helt rätt – genom exempelvis SnabbaSvar.se ;-) )
Å andra sidan kan jag ha helt fel. Alla kanske visste om detta och drog fördel av informationen.
Slutligen vill jag ställa mig frågande till vad män egentligen har emot bokrean. Eller är det något annat som håller oss därifrån?
Hur som. Utan mera tankegångar presenterar jag diagrammet för er.
Hur går det för bokrean egentligen? Vi ställde från den 2 mars till den 9 mars, via SnabbaSvar.se en fråga till befolkningen för att få en indikation på hur den framskrider. 46 % av Svenskarna har besökt bokrean fysiskt eller på Internet. Dock uppger endast 27 % att de har handlat böcker.
Siffrorna ska inte ses som absoluta för bokrean 2010, utan snarare som en kvalificerad riktlinje för hur försäljningen av böcker utvecklades fram till perioden för mätningen.
I vår förmätning av bokrean 2010 angav 16,7 % att de definitivt skulle handla böcker, och 36,8 % att de troligtvis skulle handla böcker på bokrean (läs om förmätningen av bokrean 2010 här).
Frågan ställdes via tjänsten SnabbaSvar.se (www.snabbasvar.se) från perioden 2 mars 2010 - 9 mars 2010 och besvarades av 1 113 personer i åldrarna 15-74 år. Urvalet är nationellt representativt för Sverige vad beträffar kön, ålder och region. SnabbaSvar.se är uppkopplat till panelbörsen som tillhandahålls av Cint AB, och ställer därigenom frågorna till befolkningen via 31 av Sveriges största Internetpaneler.
Det har nog inte undgått någon att förhandlingarna om miljöns framtid i Köpenhamn (COP 15) i december förra året gick på grund. Det enda man kom fram till var en icke juridiskt bindande överensstämmelse (The Copenhagen Accord) som angav att man vill jobba mot minskade utsläpp. Förhandlingarna föll i mångt och mycket eftersom minskning av utsläppen medför kostnader. Vissa länder ville inte förbinda sig till sådana kostnader för att minska sina egna utsläpp, och I-länderna ville inte betala tillräckligt mycket till utvecklingsländerna för att de senare nämnda ska ha råd att göra något åt sina egna utsläpp.
Enligt The Economist speciella rapport om klimatförändringen från 5 december 2009 (Tryckt rapport. Finns även att köpa som pdf på deras hemsida) är problemen kring minskningen av utsläpp av politisk natur. Och man kan nog vid det här laget konstatera att deras orosmoln fick full pott i Köpenhamn. Pengar finns, och tro det eller ej, teknologin finns också (förutom vissa avancerade teknologityper såsom teknologi som möjliggör rena flygreson).
Alla är relativt ense om att det krävs 1 % av världens BNP för att ta oss till utsläppsnivåer som anses säkra (dvs. under en 2 graders ökning av jordens temperatur). Det är relativt sett lite pengar för att köpa oss en försäkring mot temperaturökningar om upp till 5-6 grader Celsius (vilket med all förmodan skulle leda till en värld som vare sig du eller jag kan tänka oss eller vill uppleva)
Politikerna fortsätter dock kivas om vem som ska betala vilken summa till vem och hur mycket man ska förbinda sig till att minska sina egna utsläpp. Och medan den politiska karusellen är igång gissar jag att många undrar vad människorna som har tagit ansvar för mänsklighetens framtid egentligen sysslar med. Jag undrar vad de sysslar med. Jag förstår att de anser att 1 procent av BNP är väldigt mycket pengar, och att dessa summor ska tas någonstans ifrån.
Därför frågade jag svenska folket, via SnabbaSvar.se, hur mycket de skulle kunna tänka sig att investera för en bättre miljö efter skatt. Svaren är minst sagt uppmuntrande. Ja, se själva.
Respondenterna fick följande bakgrundstext:
Förhandlingarna i Köpenhamn om miljöns framtid gick sämre än många hade hoppats. Delvis för att länderna inte kunde komma överens om hur mycket de skulle betala för att minska utsläppen.
frågan löd:
Hur mycket per månad är du villig att betala av din lön efter skatt för att bevisligen minska utsläppen och få en renare miljö i framtiden?
Alltså, inte hur mycket vi är villiga att spendera av Sveriges BNP, inte hur mycket vi vill att staten ska spendera extra, utan hur mycket varje individ, varje svensk är villig att lägga efter skatt. Detta för att se hur mycket vi verkligen är villiga att investera i miljön ifrån den källa som känns mest – den egna plånboken.
64 procent av svenskarna är villiga att betala ur egen plånbok om deras pengar gick till ändamål som bevisligen kunde minska utsläppen och bidra till en renare miljö. Detta är väldigt många. Även om man bortser från dem som enbart ville bidra med små summor (1-50 kr per månad) är vi fortfarande uppe i 51 procent av sveriges befolkning som vill investera pengar i minskade utsläpp. Dessa 51 procent är villiga att betala i genomsnitt 434 kr i månaden efter skatt för en renare miljö. Sammantaget utgör detta den formidabla summan 17,5 miljarder kronor per år, eller 0,68 procent av vår BNP (räknat på 2009 års BNP angiven på ekonomifakta.se). Sålunda är vi som nation och befolkning nästan enbart genom våra egna privata medel villiga att stödja vägen mot hållbara utsläppsnivåer i linje med den andel av BNP som enligt rapporter krävs för att stabilisera utsläppen.
Sveriges egen miljö är redan på god väg mot de internationella klimatmålen (se rapporten som miljödepartementet skickade in till UNFCCC här).
Jag tycker att våra politiker ska göra sig medvetna om denna vilja att förbättra miljön som vi i Sverige visar och känna att de har folkets stöd. Mycket återstår att undersökas, men detta är en bra grund att ta avstamp från för att visa omvärlden att vi i Sverige är villiga att satsa på miljön. Och inte bara prata om det, utan de facto agera.
Undersökningen genomfördes via tjänsten Snabbasvar.se (www.snabbasvar.se) från 23 februari 2010 till 1 mars 2010. Urvalet är nationellt representativt på kön, ålder och region. Totalt deltog 1 092 respondenter från 31 av Sveriges största internetpaneler. SnabbaSvar.se drog urvalet bland 300 000 svenska panelmedlemmar
Följ utropstecknet @snabbasvar på Twitter du med. Jag har bestämt mig för att börja samla på siffror och tecken.
/Rafe
Vi fortsätter mätningarna av köpviljan för iPad bland den svenska befolkningen
Den första mätningen gjordes dryga månaden sedan (2 feb 2010 – 5 feb 2010), och nu genomfördes alltså den andra mätningen. Den visar att de tilltänkta tidiga köparna (innovators) minskar i antal, från 1,1 %* för en månad sedan till 0,4 %**. Dessa är av strategisk vikt för en ny produkt då de ofta agerar som ambassadörer för den. Speciellt Apple brukar få bra spridning av sina produkter tack vare bl.a. den här hängivna skaran. Under månaden som gått har jag fått höra många argument till varför man inte ska köpa iPad. Jag överlämnar den analysen till er som är mer pålästa kring produkten.
Det verkar som att fler har bestämt sig för att vänta några månader efter att iPad släpps innan de slår till. Denna siffra ökade från 2,5 % till 3,4 %. Antalet människor som uppgav att de vill ha en iPad i present/julklapp dubblades nästan från 3,5 % till 6,5 %. Det kanske inte var så tokigt att tro på iPad som årets julklapp? Det är långt kvar till jul, så det återstår att mätas (inte “ses” – den som ser kan bara agera reaktivt, den som mäter kan agera proaktivt. Kom ihåg det).
I övrigt har siffrorna inte rört sig så mycket. Det är fortfarande dryga 10 % av befolkningen som inte ens har hört talas om den. Antalet osäkra personer som inte vet om de vill köpa iPad har ökat något (från 16,6 % till 19,4 %).
/Rafe
Undersökningen genomfördes via tjänsten Snabbasvar.se (www.snabbasvar.se) från 23 februari 2010 till 1 mars 2010. Urvalet är nationellt representativt på kön, ålder och region. Totalt deltog 1 092 respondenter från 31 av Sveriges största internetpaneler. SnabbaSvar.se drog urvalet bland 300 000 svenska panelmedlemmar
* konfidensintervallet är 0,47 % – 1,67 % vid en 95 % konfidensgrad
** konfidensintervallet är 0,01 % – 0,73 % vid en 95 % konfidensgrad
Således föreligger en hög sannolikhet att antalet tidiga köpare av iPad de facto har minskat
Fortsätt läsa om den tredje mätningen av efterfrågan på iPad som visar att efterfrågan ökar.
I samtand med att vi undersökte hur Sverige hade påverkats av snökaoset frågade vi den svenska befolkningen vad de var villiga att betala varje vinter för att få en fullt fungerande kollektivtraffik. Med tanke på hur illa folk svurit över förseningar och inställda tunnelbanor och pendeltåg torde det finnas någon sorts betalningsvilja inför nästa vinter. Denna tycks emellertid vara mycket låg. Huruvida vi konsumenter ska behöva betala extra för en fungerande kollektivtraffik vintertid råder det givetvis blandade åsikter om, blandade på så vis att majoriteten verkar tycka att SL ska fixa att köra även vintertid, vilket inte ter sig som ett orimligt krav. Men faktumet att det kommer att kosta pengar kvarstår. SL har nu kompenserat resenärerna genom att bjuda på en veckas resande via sänkta priser. Dessutom har de bett om ursäkt offentligt. Därmed kanske de också får med sig en svidande påminnelse i resultaträkningen till nästa vinter. Och kanske kommer de att vara förberedda på vintern. Kanske inte. Kanske kommer de hoppas på en varm vinter. Hur som helst är det SL:s förmåga att tuffa på vintertid med befintliga medel vi får förlita oss på då det står helt klart att vi resenärer håller hårt på slantarna.
Betalningsviljan ökar knappt när man korsar tabellen på de människorna som de facto angivit att de blev försenade p.g.a. kollektivtrafiken.
Jag undrar om jag hade sett en annan fördelning i betalningsvilja om jag hade frågat hur pass mycket folk värderar att slippa stå och stampa under 2 timmar i väntan på bussen när det är 20 minusgrader?
Utan några fler tankegångar från min sida serverar jag er nedan tabellen som visar fördelningen på hur betalningsvilliga (engångssumma) vi är för fullt en fungerande kollektivtrafik nästa vinter:
/Rafe
För dryga veckan sedan när snön rasade som värst och temeraturen var som lägst uppger var tredje stockholmare att de blev sena till jobbet tack vare SL (kollektivtrafiken). Hela 10,7 % av stockholmarna uppger att de blev hemma från jobbet vid något tillfälle under veckan med snökaos.
I tidigare inlägg skrev jag att Sverige förlorade dryga 6,6 miljoner arbetstimmar p.g.a. snökaoset. Det visar sig nu att Stockholm stod för nästan hälfen av dessa. Respondenterna från Stockholm (237 st) uppgav att de förlorade totalt 702 arbetstimmar (att jämföra med de 1500 timmar alla respondenter rapporterade), vilket motsvarar uppskattningsvis 3,1 miljoner arbetstimmar.
Nedan har du hela listan som visar i hur stor utsträckning svenskarna påverkades och hur många arbetstimmar som gick förlorade.
/Rafe
Undersökningen genomfördes via tjänsten Snabbasvar.se (www.snabbasvar.se) från 23 februari 2010 till 1 mars 2010. Urvalet är nationellt representativt på kön, ålder och region. Totalt deltog 1 092 respondenter från 31 av Sveriges största internetpaneler.
En undersökning gjord i SnabbaSvar.se har kommit fram till att 2,5 miljoner svenskar blev påverkade av snökaoset när de skulle resa lokalt eller genom Sverige.
Vi har läst om alla människor som fögäves väntat på tåget, vi har sett bilderna på de överfulla perrongerna, vi har hört klagomålen i TV. SMHI har varnat för ovädret, folk har stannat hemma, folk har blivit försenade till jobbet, folk har suttit i trafikköer. Media har täckt alla perspektiv av snökaoset. Från Göteborg där det skrevs om 9 000 besökare och oroliga artister under ett snöbetyngt Scandinavium, till folks hänsynslöshet mot varandra när en buss väl dök upp och de insåg att alla inte kommer med (Skäms på er Stockholm).
Men så vitt vi vet har ingen summerande bild av snökaosets effekter tagits fram. Förrän nu. Tisdagen den 23 februari frågade vi sveriges befolkning hur de hade påverkats av snökaoset. Undersökningen pågick från den 23 februari till den 1 mars, och avslutades imorse. Frågorna ställdes via Snabbasvar.se
Första frågan löd: Påverkades ditt resande på något vis av de senaste dagarnas snökaos?
21,2 % av befolkningen svarade att de inte hade rest något under de senaste dagarna. 42,9 % av befolkningen svarade att deras resande inte alls har påverkats av snökaoset. Totalt 64,1 %. Övriga respondenter angav att deras resande hade påverkats på ett eller annat sätt. Sålunda berördes 35,9 % av sveriges befolkning av snökaoset vad beträffar resande lokalt eller inom Sverige. Det är en högst ansenlig siffra. Vi talar om uppskattningsvis 2,5 miljoner människor.
- 13,2 % av svenskarna blev försenade till jobbet på grund av dåligt fungerande kollektivtrafik. Det motsvarar ungefär 900 000 personer.
- 3,7 % av svenskarna blev rätt och slätt kvar hemma på grund av dåligt fungerande kollektivtrafik. Det är uppskattningsvis 250 000 personer!
- 8,1 % av svenskarna tog bilen till jobbet och blev försenade på grund av dåligt väder
- 2,5 % av svenskarna kunde inte utföre delar av sitt jobb när de väl kom till jobbet
Vi frågade även respondenterna om hur många arbetstimmar de uppskattade att de hade förlorat under den gångna veckan pga. snöovädret. De människor som svarade att de blivit påverkade hade sammanlagt förlorat närmare 1500 timmar. Översätter vi dessa timmar till landet i helhet (baserat på den arbetande delen av befolkningen) rör det sig om uppskattningsvis 6,6 miljoner förlorade arbetstimmar.
/Rafe
Undersökningen genomfördes via tjänsten Snabbasvar.se (www.snabbasvar.se) från 23 februari 2010 till 1 mars 2010. Urvalet är nationellt representativt på kön, ålder och region. Totalt deltog 1 092 respondenter från 31 av Sveriges olika internetpaneler. Genom att sprida urvalet bland så pass många paneler har källskevheten minimerats.
Garry Jones on 
Efarath on 
Kalle on 