Lär dig förstå konfidensintervall

April 14, 2010  |  Statistik

Att veta hur du snabbt räknar fram konfidensintervallet och hur du resonerar kring det är kritiskt för en korrekt tolkning av resultaten som dina ställda frågor ger dig. Detta är speciellt viktigt vid jämförelser och kontinuerliga mätningar.

Och vad är då ett konfidensintervall?

Eftersom vi har med statistik att göra så föreligger det alltid en sannolikhet att det vi mäter inte återspeglar verkligheten exakt. Varför? Tänk dig själv, vi ber 1 000 individer att med sina åsikter representera en hel nation. Svaren kommer att variera beroende på vilka 1 000 individer vi slumpmässigt väljer ur alla paneler. Det fina med statistik är att 1 000 svar (om urvalet skapas korrekt) kommer att producera nästan samma resultat, gång efter gång när vi slumpar dessa 1 000 från en mycket större population.

Den statistiska osäkerheten (alltså slumpen) som uppstår för varje resultat ramas in med ett konfidensintervall som talar om för oss att ”om vi hade slumpat urvalet igen och fått 1 000 andra individer att svara på frågan, så hade resultatet hamnat innanför dessa ramar” (se exempeldiagrammet här nedan. Jag understryker att siffrorna är exempel).

Exempel flera mätningar inom första mätningens konfidensintervall

Detta innebär också att verkligheten som du försöker mäta med dina frågor egentligen befinner sig någonstans innanför konfidensintervallet.

Nu är det inte fullt så enkelt som att verkligheten alltid befinner sig innanför konfidensintervallet. Hur ofta verkligheten befinner sig inom konfidensintervallet stipuleras av en konfidensgrad. När du räknar ut ett konfidensintervall får du själv bestämma med vilken konfidensgrad du vill räkna ut det. Det låter kanske lite konstigt att du själv får ange konfidensgraden,  men fortsätt läsa så ska vi förhoppningsvis få lite klarhet i detta.

Konfidensgraden anges i procent och markerar med hur stor sannolikhet verkligheten befinner sig inom konfidensintervallet. Den vanligaste konfidensgraden inom statistiken är 95 %. Om vi använder en sådan konfidensgrad innebär det att verkligheten vi försöker mäta befinner sig innanför konfidensintervallet vid 95 % av fallen, eller 19 av 20 gånger.

Om du istället vill mäta något med en 99 % konfidensgrad, men behåller samma antal observationer (1 000 i det här fallet), så kommer spannet för konfidensintervallet bli större. Anledningen till detta är att du nu vill uttala dig om att verkligheten ligger inom konfidensintervallet i 99 % av fallen. Eftersom du fortfarande har samma antal observationer måste spannet på konfidensintervallet att öka.

Om du vill uttala dig med större säkerhet om dina resultat behöver du således mer observationer, och detta kostar mer pengar. Den 95 % konfidensgraden och 1 000 observationer har som ett resultat av detta av marknadsundersökningsindustrin blivit accepterat som tillräckligt goda resultat avvägda mot kostnaden för resultaten.

Exempel

Vi frågar 1 000 personer. 40 % svarar att de vill köpa nya vårskor.

Vi använder en 95 % konfidensgrad.

Det ger oss ett konfidensintervall om plus minus 3 %. Vi kan således säga att antalet svenskar som vill köpa nya vårskor är 37 % – 43 %, med en konfidensgrad på 95 %.

Om vi bara hade haft 100 observationer så skulle mycket kunna förändras om vi drog urvalet en gång till med 100 andra individer. Därför är den statistiska osäkerheten mycket större om 40 % av 100 respondenter anger att de vill köpa nya vårskor. Konfidensintervallet är plus minus 12,64 %. Vi kan då säga att 27,36 % – 52,64 % av svenskarna vill köpa nya vårskor. Denna information är inte mycket värd för någon.

I diagrammet kan du se hur konfidensintervallet ökar och minskar beroende på hur stort urval vi gör. Du kan även se hur konfidensintervallet ökar när vi ökar konfidensgraden till 99 %.

Konfidensintervall exempel

 

>>DIN FEEDBACK ÖNSKAS<<
>>>Klicka och påverka innehållet i detta blogginlägg
<<<

Räknesnurror för konfidensintervall

Det finns ute på nätet en hel del räknesnurror som du kan använda för att räkna ut ditt konfidensintervall

  • Dimention Research har en helt ok räknare som är rätt lättanvänd. Du hittar den här

Relaterade sidor

Vi har gjort en del undersökningar och mätningar via SnabbaSvar.se där konfidensintervallet har kommit väl till pass

  • Den andra mätningen av kännedomen om Alliansens logotyp skulle kunna fresta till att säga att kännedomen rört sig pyttelite upp. Men i själv verket kan det vara slumpen. De två mätningarnas konfidensintervall överlappar varandra.
  • Den tredje mätningen av efterfrågan på iPad visar att folk som kommer att införskaffa en iPad några månader efter att den släpps har ökat i antal. Vi kan säga detta med en konfidensgrad om 95 %. Vi kunde däremot inte säga något om just denna förändring från mätning ett till mätning två.

Vill du veta mer?

Share and Enjoy:
  • Print
  • Digg
  • Sphinn
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks
  • LinkedIn
  • Ping.fm
  • Posterous
  • RSS
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • Tumblr
  • Twitter

Inga relaterade inlägg


Skriv en ny kommentar