Lär dig att tolka en opinionsundersökning

May 24, 2010  |  Statistik

Nu under valtider avlöser opinionsundersökningarna varandra titt som tätt. Ena dagen får vi läsa att det rödgröna blocket leder för att nästa dag få reda på att det är det borgerliga blocket som tagit ledningen. Det är många företag som gör opinionsmätningar och de flesta har något sorts samarbete med en tidning eller TV-kanal som publicerar deras mätningar. Trots att man långt ifrån alltid kan uttala sig om att förändringar i väljarsiffrorna har skett så publiceras ofta siffrorna på ett sådant vis att de låter dig tro att en förändring de-facto har skett.

Jag använder här den senaste väljarmätningen från Skop (publicerad i DN 2010-05-24) för att exemplifiera hur du ska tolka en opinionsundersökning och hur du ska förhålla dig kritisk till siffrorna. Det kunde lika gärna ha varit vilken annan väljarundersökning som helst. Detta är alltså inte på något vis kritik riktad mot företaget Skop eller deras väljarundersökning.

Nedan ser du siffrorna de presenterade i DN. Siffrorna inom parantes är från deras förra väljarmätning. Det är 1 133 personer som har lagt grunden till dessa siffror.

Svar i procent (med föregående mätning inom parentes):

* M 30,3 (28,1).
* FP 6,0 (7,0).
* C 5,0 (5,2).
* KD 4,0 (4,6).
* S 33,7 (33,6).
* V 5,8 (4,5).
* MP 10,9 (10,3).
* SD 2,9 (5,0).
* Övriga partier 1,4 (1,8).

Sex procent angav ingen partisympati.

Det finns alltid statistisk osäkerhet

När man mäter något statistiskt och låter en liten del av befolkningen tala för hela riket (i detta fall 1 133 personer) så föreligger det en viss statistisk osäkerhet kring siffrorna. Om vi skulle göra om mätningen och låta 1 133 andra personer ange hur de skulle rösta, skulle vi komma att se lite annorlunda siffror beroende på hur de svarade. Ett annat ord för denna statistiska osäkerhet är slumpen. Hur stor slumpen är får vi reda på av ett s.k. konfidensintervall som ramar in våra siffror (här kan du läsa mer om konfidensintervall).

Kort sagt kan man säga såhär: Verkligheten som man försöker mäta ligger någonstans inom konfidensintervallet. Man kan exempelvis inte säga att moderaterna skulle få 30,3 % av rösterna om det var val idag. Istället bör man konstatera att moderaterna skulle få någonstans mellan 27,6 % och 33,0 % av rösterna om det vore val idag. Rätt siffra är inte nödvändigtvis 30,3 % bara för att det resultatet erhölls i just den här mätningen.

I bilden nedan har jag ramat in resultaten från Skops väljarmätning med konfidensintervall. Ett plustecken markerar den övre gränsen av konfidensintervallet för respektive resultat, och ett minustecken markerar den undre gränsen. Det vi genast ser är att alla konfidensintervall (från mätning 1 till mätning 2) överlappar varandra för alla partier utom ett. Således kan vi inte uttala oss om förändrat väljarstöd för något av dessa partier utom just partiet där vi inte ser en överlappning.

Det är också viktigt att man kan uttala sig om säkerheten i resultaten. Denna säkerhet går under namnet konfidensgrad. I exemplet ovan har jag applicerat en 95 % konfidensgrad. Detta betyder att verkligheten ligger inom konfidensintervallet i 95 % av alla mätningar (och alltså faller utanför konfidensintervallet i 5 % av fallen).

Låt oss nu titta på Moderaterna. I DN står det att Moderaterna har ryckt uppåt med 2,2 procent från förra mätningen. Detta skulle endast vara sant om enbart personerna som deltog i de två mätningarna fick rösta. I själva verket kan vi inte alls uttala oss om någon förändring då konfidensintervallen från de bägge mätningarna överlappar varandra, precis som bilden till höger visar. När så är fallet kan man inte uttala sig med statistiks säkerhet om att en förändring har skett.

Tittar vi på hur det ser ut för Sverigedemokraterna mellan mätningarna så ser vi att skillnaden är statistiskt signifikant (eller säkerställd precis som DN skriver). Det ser vi på att konfidensintervallen inte överlappar varandra (eller rättare sagt, de överlappar nästan inte varandra).

Slutsatser

  • Vi bör inte tolka att moderaterna har ökat med 2,2 %. I själva verket kan vi inte vara säkra på någon förändring
  • Vi kan inte heller med säkerhet säga något om förändringarna för övriga partier, förutom Sverigedemokraterna
  • Vidare bör vi inte dra några slutsatser om ökade skillnader blocken emellan
  • Vi kan däremot dra slutsatsen att stödet för Sverigedemokraterna har minskat sedan förra mätningen. Nu ligger stödet mellan 1,92 % och 3,88 %, med en konfidensgrad om 93 % – 94 %. Det är tämligen statistiskt signifikant.

Relaterade bloggar

  • Kent Persson (m) uttrycker i sin blogg oro över att politiken kan låta sig styras av svängningarna i de tätt duggande opinionsundersökningarna
  • I bloggen “värld i utveckling” utrycker Amanda Brihed skepsism till de olika opinionsundersökningarna
  • Bloggen DNME616 kritiserar svängningarna i väljarbarometrar grundade på små urval
  • Dick Erixon skriver om de motstridiga signalerna i opinionsmätningar
  • Viktor Tullgren skriver ett inlägg om svängningarna i opinionsundersökningar och att media envisas med att lyfta fram dem
Share and Enjoy:
  • Print
  • Digg
  • Sphinn
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks
  • LinkedIn
  • Ping.fm
  • Posterous
  • RSS
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • Tumblr
  • Twitter

Relaterade inlägg:

  1. Lär dig förstå konfidensintervall

Skriv en ny kommentar