Kan skattelättnad på uthyrt boende egentligen öka rörligheten på bostadsmarknaden?

Kan skattelättnad på uthyrt boende egentligen öka rörligheten på bostadsmarknaden?

November 3, 2010  |  Marknadsundersökning

I artikeln om och intervjun med Stefan Attefall i DI (2010-10-24) beskrivs skattelättnader på uthyrt boende som ett recept för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Bostadsministern menar att en skattelättnad ska motivera folk att hyra ut en del av sitt boende, och tänker nästa år höja nivån till 18 000 kr om året (den som hyr ut kommer således inte att bli beskattad för de första 18 000 kr i hyra som denne får). Kan en sådan skattelättnad vara ett effektivt sätt att öka rörligheten på, och få folk att hyra ut delar av sina bostäder i högre omfattning? Låt oss ta reda på hur befolkningen egentligen ställer sig till detta.

Undersökningen i dess helhet

För att utvärdera huruvida en skattelättnad på uthyrt boende kan anses vara ett effektivt sätt att relativt snabbt motverkar bostadsbrist ställdes ett antal frågor till befolkningen via fråga-själv-tjänsten SnabbaSvar.se. Frågorna besvarades av 1 094 respondenter i åldrarna 15-80 år, representativa för svenska riket vad beträffar kön, ålder och region.

För att säkerställa att representativiteten för riket även håller för andra för undersökningen relevanta variabler ställdes en fråga om vilken boendeform individernas hushåll har i dagsläget. Utfallet har jämförts med 2009 års statistik från Statistisk Centralbyrån. Utifrån jämförelsen anses resultaten i denna undersökning i högsta grad även vara representativa vad beträffar distributionen av boendeform i riket.

Eftersom jag avsåg att mäta effekten på uthyrningen av delar av bostäder var det viktigt att vi identifierade respondenterna som de facto betalar hela eller del av kostnaden för boendet. 33,4 % av respondenterna stod själva för alla betalningar för boendet, 57,6 % delade på betalningarna och 9,0 % betalade inte alls för sitt boende.

Av dem som betalar helt eller delvis för sitt boende angav 2,4 % att de hyr ut en del av sin bostad, och 0,9 % att de planerar att hyra ut en del av sin bostad.

För att ta reda på hur motiverade att hyra ut en del av sitt boende människor blev behövde jag ta reda på hur hög medvetandenivå det är kring skattelättnaden på uthyrt boende. Här blev det intressant.

 

Låg medvetandenivå om skattelättnad

70,7 % av respondenterna svarade att de inte känner till skattelättnaden som regeringen har föreslagit för dem som hyr ut sitt boende eller en del av sitt boende.

Med en konfidensnivå på 95 % översätts detta till 68,0 – 73,4 % av befolkningen.

Men hur många kan komma att motiveras till att hyra ut en del av sin bostad? I det här skedet informerade vi respondenterna om den föreslagna skattelättnaden. Därefter ställde jag följdfrågan om huruvida de skulle kunna tänka sig att hyra ut en del av sitt boende. 5 % av respondenterna svarade då att de skulle kunna tänka sig att hyra ut en del av sitt boende om de får tillgodogöra sig skattelättnaden.

 

Slutsats

Min slutsats är att skattelättnaden på uthyrt boende kan bli ett vasst verktyg i arbetet med att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Som det ser ut i nuläget kommer dock skattelättnaden enbart att nå 1/3 av sin potentiella effekt. Jag vet inte hur många nya uthyrningstillfällen bostadsministern siktar på med skattelättnaden, jämfört med tidigare år, och kan därför inte uttala mig om hur pass hög effekt lättnaden har haft hittills. Men om bostadsministern och regeringen vill uppnå maximal effekt genom skattelättnaden bör de våga investera i att informera svenska folket om att en sådan här lättnad de facto existerar. Om alla svenskar skulle vara medvetna om skattelättnaden skulle 240 000 – 420 000 fler än idag överväga att hyra ut en del av sitt boende nästa år. Tanken med sådana här åtgärder och regeringens hårda jobb med att få igenom dem, är, när allt kommer omkring, att maximera effektiviteten i samhället. Då räcker det inte i alltid med att få igenom sitt förslag. Man måste även sprida kunskapen.

 

Om undersökningen

Frågorna ställdes via Fråga-själv-tjänsten SnabbaSvar.se (www.snabbasvar.se) till ett representativt urval av sveriges befolkning. Frågorna besvarades av totalt 1 094 respondenter, vars distribution motsvarar svenska riket avseende variablerna kön, ålder och region. Vidare analys visar att urvalet även motsvarar svenska riket för variabeln upplåtelseform. Frågorna besvarades under perioden 2010-10-26 – 2010-11-02. Urvalet har dragits via panelbörsen CPX som tillhandahålls av Cint AB. Totalt har 24 av sveriges största paneler använts för att skapa ett urval med så låg skevhet som möjligt vad avser rekryteringskälla, rekryteringsmetod, motivation och panelrelation. Genom att använda så pass många paneler når man istället ut till ett så brett spektrum av individer som möjligt.

Share and Enjoy:
  • Print
  • Digg
  • Sphinn
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks
  • LinkedIn
  • Ping.fm
  • Posterous
  • RSS
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • Tumblr
  • Twitter

Inga relaterade inlägg


Skriv en ny kommentar