Julen och julhandeln är bakom oss. Medan många av oss fyndar på mellandagsrean tänkte jag ägna 2010 års julklappar några sista minuter. Här nedan redovisar jag den avslutande mätningen av julshoppingen 2010.

Mätningen genomfördes under perioden 21 – 25 december 2010 via undersökningstjänsten SnabbaSvar.se. Det ser ut som att de flesta fick sina klappar köpta i slutändan. Vår ackumulerade mätning av planerade julklappsinköp landade slutligen på 70,5 miljoner julklappar (senaste mätningen baserad på 2 085 unika respondenter som svarade på vår fråga över loppet av 2 veckor). Antalet faktiskt inköpta julklappar slutade i mätningen på 72,5 miljoner. Därmed har folk köpt något fler julklappar än de har angett att de planerat att köpa.

Under veckorna som gått har antalet inköpta julklappar ökat alltmer. För varje vecka sedan vi började mäta har det köpts mer julklappar än under under föregående vecka. Denna trend avslutades med ett crescendo under perioden 21-24 december då det inhandlades ca 27 miljoner julklappar, vilket är mer än antalet inhandlade julklappar under 5-veckorsperioden 2 november – 7 december.

Kvinnor i åldrarna 36-55 år köpte flest julklappar per person (i genomsnitt 14,3) medan män i åldrarna 15-22 köpte minst julklappar per person (i genomsnitt 5,5). Generellt sett så köpte kvinnor ca 67 % fler julklappar än män gjorde till julen 2010. Mätningen visar även med statistisk signifikans att husägare köpte fler julklappar än lägenhetsinnehavare (hyresrätt 1:a hand och bostadsrätt). Husägarna köpte 10,4-12,1 julklappar per person. Lägenhetsinnehavarna köpte 8,0 – 9,5 julklappar per person. Dock föreligger det inga signifikanta skillnader mellan regioner eller mellan storleken på bostadsorten.

Lönen hade en liten inverkan på antalet inköpta julklappar. De med låg inkomst (låg inkomst defineras till 0-9 999 kr per månad, brutto) inhandlade 7-8,8 julklappar per person. De med en högre medelinkomst (högre medelinkomst har vi definerat till 18 251 – 26 500 kr, brutto) har det högsta spannet, nämligen 9,7 – 12,1 inköpta julklappar per person och har således med statistisk signifikans köpt fler julklappar. Vi kan dock inte uttala oss om att högre medelinkomsttagarna har köpt flest julklappar då både de lägre medelinkomsttagarna och höginkomsttagarna ligger i liknande intervall. Ett rimligt antagande utifrån dessa siffror torde vara att folk anpassar prislappen på julklapparna efter plånboken, men att de inte drar ner alltför mycket på antalet julklappar även om de har ansträngd ekonomi.

Givetvis finns det säkerligen fler variabler som avgör omfattningen av antalet inhandlade julklappar (t.ex. antal barn i hushållet, huruvida man arbetar eller inte), men utifrån våra mätningar och de variabler vi använt köptes flest julklappar av kvinnor i åldrarna 36-55 som bor i ett ägt hus. Personerna som köpte minst julklappar var män i åldrarna 15-22 som bor i lägenhet och tjänar 0 – 9 999 kr i månaden, innan skatt. 

Jag hoppas att ni har uppskattat rapporteringen av våra kontinuerliga mätningar av julhandeln och funnit den användbar i ert dagliga arbete. Det har varit riktigt intressant att jobba fram de veckoliga rapporterna. Givet att intresset är fortsatt högt om ett år så kommer vi givetvis att ha ambitionen att genomföra marknadsundersökningarna igen inför julen 2011.

Har du några frågor kring undersökningarna är du varmt välkommen att kontakta mig på 08-546 383 41, eller på 0760 37 91 91. Undrar du var svaren till undersökningarna kommit ifrån kan du läsa mer om det här.

Önskar dig ett riktigt bra avslut på 2010!

/Rafe, SnabbaSvar.se

Om undersökningen

Den senaste undersökningen genomfördes under perioden  21 – 25 december 2010 och besvarades av 1 062 respondenter representativa för det svenska riket. Urvalet är draget för att proportionellt motsvara de demografiska variablerna kön, ålder och region, och gör detta nästintill perfekt med ett Chisquare värde om 0,9999 (1 är optimalt) baserat på demografisk statistik från SCB 2009. Distributionen i urvalet är även representativ vad beträffar variablerna inkomst, boendeform och ortstorlek. Vi har använt oss av metoden webenkät utskickad till 31 av Sveriges största internetpaneler (bl.a. di.se-panelen, DN-panelen, Allt om mat-panelen, Sponsorhusetpanelen, 4 stycken telefonrekryterade paneler, samt Blocket-panelen) och på så vis lyckats minimera skevheter i urvalet som annars kan uppstå på grund av rekryteringskälla, rekryteringsmetod, samt panelmedlemmarnas relation till varumärket som äger panelen. Vi kan nå alla dessa paneler tack vare att undersökningstjänsten SnabbaSvar.se är uppkopplad mot undersökningsindustrins panelbörs som tillhandahålls av mjukvaruföretaget Cint AB.

Denna, den näst sista mätningen avslutades igår, tisdag den 21 december. Föga förvånande är julrusningen i full gång. Sedan två veckor tillbaka har antalet inköpta julklappar i Sverige fördubblats, men lika många ska inhandlas under de återstående 3 dagarna. Vi kan således vänta oss en rejäl julträngsel i butikerna.

På två veckor har vi i Sverige gått ifrån ca 21 miljoner inköpta klappar (som inhandlats under ca 8 veckors tid) till ca 45 miljoner inköpta klappar. Totalt skall runt 66 miljoner klappar köpas. Vi kan således räkna med en del trängsel när svenskarna ger sig ut i butikerna för att komplettera med ca 21 miljoner julklappar på 3 dagar.

Statistiken visar att 15 % av Svenskarna som uppgett att de ska köpa julklappar i år hade igår fortfarande inte påbörjat sin julhopping. Jag undrar hur pass mycket ångest dessa personer känner? Den stora majoriteten (65 %) av dessa människor ska förvisso bara köpa 1-5 julklappar. Men en tredjedel ska köpa 6-10 julklappar, och resten (ca 5 %) ska köpa fler än 10 julklappar. Om du inte har påbörjat din julshopping och ska köpa fler än 10 julklappar så hör du därmed till under 1 % av befolkningen. Sannolikheten är dubbelt så stor att du är man än att du är kvinna.

Sedan de senaste två veckorna har vi sett fina rörelser och nära 20 % fler av svenskarna har nu köpt 10 eller fler julklappar. Andelen som inte har köpt några klappar har halverats under perioden.

Om mätningen

Mätningen har genomförts i undersökningstjänsten SnabbaSvar.se och har totalt besvarats av 1 023 respondenter ifrån 27 av Sveriges största webpaneler. Tillgången till panelerna tillhandahålls av panelbörsen CPX, administrerad av Cint AB för marknadsundersökningsindustrin. Urvalet är representativt för det svenska riket.

Det har varit en del skriverier om huruvida vi svenskar köper riktiga julgranar eller ställer upp plastgranar hemma, samt vilket som är det mest miljövänliga alternativet. Vi har, via SnabbaSvar.se, tagit reda på hur många svenska hushåll som har respektive grantyp, samt vilken typ av gran vi egentligen tror är miljövänligast av dessa två. Fortsätt läsa.

44 % av de svenska hushållen kommer denna jul att ha en riktig julgran och 24 % av hushållen kommer att ha en plastgran. Hela 31 % av Sveriges hushåll kommer inte att ha någon gran alls detta år. Det är en väsentlig andel, som vi dessvärre inte ställde några följdfrågor till. Det hade varit intressant att veta varför så pass många hushåll väljer att avstå julgran.

Vi hittar dock indikationer till orsakerna bland åldersgrupperna. Det finns klara skillnader mellan åldersgrupperna vad beträffar granens vara eller icke vara i hushållet. Det visar sig att människor i åldrarna 23-35, samt människor i åldrarna 56-80 är mest benägna att avstå gran. Dessa avstår julgran i dubbelt så hög utstreckning som människor i åldrarna 15-22, och 36-55. En rimligt tolkning av detta är att vi släpar in granen i huset när vår livssituation fordrar mer jultradition i tillvaron.

Vilken typ av gran är mest miljövänlig

När det gäller tron om vilken typ av gran som är mest miljövänlig så pekar 52 % av Svenskarna på den riktiga granen, 27 % på plastgranen, medan 21 % svarar att de inte vet.

Skogssverige beskriver den riktiga granen som mest miljövänlig, men utan att egentligen förse läsaren med något material som stödjer detta. I själva verket förs det i västvärlden en intensiv diskussion beträffande vilken typ av gran som är mest miljövänlig. Det har gjorts en grundlig amerikansk undersökning som mätt en riktig julgrans totala koldioxidsavtryck från utsäde, uppväxt, nedhuggning, till transport, 2-3 veckors glans och återvinning. Det har sedan jämförts med en plastgrans totala koldioxidsavtryck. Jag har inte lyckats få tag på själva rapporten, men läst igenom en del artiklar (se relaterade länkar här nedan för två av dessa) som baserats på den (tack Garry Jones, för tipset om den amerikanska mätningen). I mätningen kom de fram till att en riktig julgran har ett koldioxidavtryck på 3,5 kg, medan en plastgran har ett koldioxidavtryck på 40 kg. Således har plastgranen en mindre inverkan på miljön om den behålls i mer än ca. 10-11 år, annars är den lokalodlade riktiga granen mer miljövänlig. Det är med andra ord svårt att med absolut övertygelse peka på ett av alternativen som mer miljövänligt än det andra. Man får se till kontexten helt enkelt.

Tittar vi på hur tron om julgranens miljövänlighet förhåller sig till det egna innehavet av julgran, så ser vi genast ett intressant samband; Av de människor som ska ha en riktigt gran hemma tror en överlägsen majoritet att den riktiga granen är mest miljövänlig. På motsvarande sätt tror en majoritet av ägarna till plastgranar att plastgranen är miljövänligast.

Betyder detta att människor i stor utsträckning handlar julgran utifrån det de tror är mest miljövänligt? Eller betyder det att vi formar vår tro om vad som är miljövänligt så att den stillar vårt samvete när vi konsumerar? Ytterligare en möjlighet är att människor som redan har en plastgran håller fast vid denna av anledning att den redan har gjort sitt avtryck på miljön, och menar att det ändå är bättre att behålla den än att slänga den och köpa en riktig gran. Detta frågade vi dock inte om, så det förblir en gissning från min sida. Men denna statistik är uppmuntrande med avseende på att bägge typer av granar har sina fördelar ur mijösynvinkel beroende på de bakomliggande omständigheterna.

Relaterade länkar:

• Sidan SkogsSverige beskriver vilka granar som är mest miljövänliga i artikeln “Julgranar och miljö“. Men var är underlaget till uppgifterna?
• Christmas tree association i USA är de som har sponsrat den stora undersökningen om vilken typ av gran som skapar störst koldioxidavtryck. Här är sidan som beskriver mätningen. Jag har dock inte lyckats få tag på själva undersökningen. (Stort tack till Garry Jones för länken!)
• Enviro News beskriver här den stora undersökningen något mer detaljerat.

Om undersökningen

Totalt var det 1 062 respondenter som svarade på frågorna som ställdes via undersökningstjänsten SnabbaSvar.se. Till denna undersökning drog SnabbaSvar.se urval ifrån 28 av Sveriges största internetpaneler (bl.a. di.se panelen, DN-panelen, Allt om mat-panelen, Sponsorhusetpanelen, etc.) som förmedlas via Cint AB, och balanserade urvalen på kön, ålder och region så att det blev representativt för det svenska riket. Cint AB förmedlar paneler och således respondenter till större delar av världens marknadsundersökningsindustri.

Dessvärre kommer vi inte att redovisa någon statistik över julshoppingen för vecka 49. Vi hade så pass många kunder som ställde frågor till befolkningen via SnabbaSvar.se att våra egna frågor trängdes ut ur enkäterna. Vi är givetvis extremt glada över den höga tillströmningen av nya användare som uppskattar tjänsten. Vi får helt enkelt försöka leva med gapet i mätningen, även om det känns lite synd att det uppkommer när det börjar bli som mest spännande. Jag vet att det är en del som följer statistiken vid det här laget och hoppas att ni har överseende med detta. Nästa vecka är statistiken back on track. Ska bli mycket spännande att se vad som har hänt.

Mvh,
Rafe

I väntan på att iPad ska släppas har vi under 2010 med jämna mellanrum mätt efterfrågan på den Svenska marknaden. Nu, efter några fördröjningar från Apples sida, är iPad äntligen här, och det är högaktuellt att presentera vår senaste mätning och ta ut riktningen på iPads försäljning den närmaste tiden.

Samma dag som iPad släpptes på Svenska marknaden ägde redan 1,1 % till 2,3 % av svenskarna den omtalade surfplattan från Apple. Räknat på populationen i åldrarna 15-80 motsvarar detta 85 000 – 167 000 innehavare. 

Den direkta efterfrågan på iPad, dvs. människor som avser att köpa den inom loppet av några veckor räknat från tiden att den släpps, ligger på samma nivå som den har legat sedan våren 2010. Denna nivå har som lägst varit 1,2 % (se vår mätning från vecka 17) och som högst varit 1,7 % av befolkningen (se vår mätning från vecka 42). Räknat på konfidensintervallen, som man bör, har den legat mellan 0,6 % och 2,5 % av befolkningen. I denna, den senaste mätningen har vi inte noterat någon signifikant ökning av efterfrågan, och inte heller någon signifikant ökning av innehav. Ser man till teorierna om diffusion så ska inte den direkta efterfrågan öka så mycket ifrån de nuvarande nivåerna, men detta beror lite på hur den översätts till faktisk konsumtion (kurvan för teknologisk diffusion har en låg lutning till att börja med. Denna lutning ökar mer och mer tills ca. 16 % av befolkningen innehar teknologin, och därefter börjar den flacka igen. Eftersom endast ca. 1,7 % av befolkningen innehar en iPad så kan vi utgå ifrån att vi är i början av diffusionkurvan och fortfarande kan räkna med en låg direkt efterfråga. Teori och verklighet är inte alltid samstämmiga dock) 

Trots att efterfrågan är förhållandevis oförändrad så har vi noterat att fler tagit avstånd från iPad. Jämfört med 3 månader sedan är det betydligt fler som uppgett att de inte tänker köpa en iPad det närmaste året. Vi uppmätte 33 % som vill vänta jämfört med 25 % för tre månader sedan.

En stor del av avståndstagarna kommer med all sannolikhet ur gruppen som tidigare svarat “vet ej/obestämd”. Denna har nämligen minskat ifrån tidigare nivåer kring 20 % till 15 %.

Diagrammet nedan visar den senaste mätningen (vecka 48, yttre diagrammet) i jämförelse med mätningen innan (vecka 42, inre diagrammet)

Om undersökningen

Frågorna ställdes via den öppna undersökningstjänsten SnabbaSvar.se under perioden 30 november 2010 - 7 december 2010. Totalt deltog det 1 062 respondenter i undersökningen, representativa för svenska riket. Respondenterna nåddes via webpaneler i panelbörsen CPX som används av stora delar av marknadsundersökningsindustrin, och tillhandahålls av Cint AB. Totalt användes 27 av Sveriges största webpaneler. På så vis har vi minimerat diverse skevheter som är förknippade vid användandet av endast en enstaka eller några få paneler (exempelvis målgruppsskevhet, rekryteringsskevhet och motivationsskevhet)

Vill du också mäta efterfrågan på dina produkter?

Gå till www.snabbasvar.se, skapa ett konto och ställ dina frågor till befolkningen. Du får statitiskt säkerställda svar en vecka senare. Om du inte vet hur du bäst ställer frågorna kan du ta kontakt med Rafael Pietrzyk, ansvarig för SnabbaSvar.se, på nummer 08-546 383 41.

Situationen för julshoppingen börjar bli rätt intressant i det avseendet att det med 15 dagar kvar till jul återstår massvis av julklappar att köpas. En stor del av svenskarna tenderar att fortfarande skjuta fram de ounvikliga köpen av julklappar. Detta innebär lyckligvis för mig att jag inte är ensam om att ligga efter. Men jag inser att det bäddar för några spännande äventyr i armbågarnas djungel ju längre jag väntar. Frågan är bara när titreringspunkten nås, dvs. när det rasslar till och svenskarna går man ur huse för att julhandla. Vid det laget skulle jag iaf vilja ha det mesta inköpt. Nåväl, nog om mig, hur ser det ut där ute egentligen?

Låt oss börja med antalet inköpta julklappar. Fram till tisdagen den 7 december hade svenskarna totalt köpt 21,3 miljoner julklappar (± 2 miljoner, 95 % konfidensgrad), av totalt 65 miljoner projecerade julklappsköp. Siffran 65 miljoner är vi tämligen säkra på vid det här laget, då den har återkommit med mycket små variationer sedan vi började med mätningarna. Således återstår ca 43 miljoner julklappar att köpas under 15 dagar.

Vi har den senaste veckan sett stora fina rörelser bland dem som inte köpt några julklappar, eller väldigt få julklappar. Antalet svenskar som inte har köpt någon julklapp minskade till ca 46 % (ca 53 % en vecka tidigare), och gruppen som hade köpt några få julklappar (1-6 julklappar i detta fall) ser ut att ha fyllt på med i snitt 1 julklapp vardera.

Om mätningen

Som vanligt är frågorna ställda via undersökningstjänsten SnabbaSvar.se som är tillgänglig för alla som har en eller flera frågor. Denna gång besvarades frågorna av 1 062 respondenter. SnabbaSvar.se drog urvalet via panelbörsen som tillhandahålls av Cint AB och används av större delar av marknadsundersökningsindustrin. Denna mätning hade vi nöjet att, till de övriga panelerna, addera DN:s panel som urvalskälla, vilket medför att urvalen är dragna bland hela 27 av Sveriges topp-paneler, och att vi har tillgång till runt 400 000 svenskar i åldrarna 15-80 år. Svarsfrekvensen låg på hela 60 % vilket är mäkta bra för vilken typ av marknadsundersökning som helst. Svaren är representativa för svenska riket och vi applicerar en konfidensgrad om 95 %.

Snön är här, lönerna har landat på allas våra konton, Julen närmar sig med stormsteg, och vi ser nu att Julshoppingen börjar få upp farten. Här redovisar vi statistiken för julshoppingen under vecka 48 (perioden 23 november – 30 november).

Nu har ca. hälften av alla svenskar inhandlat åtminstone en julklapp, och ca. 15 % av Sveriges befolkning har inhandlat åtminstone 5 julklappar.

Det finns skillnader mellan könen; av kvinnorna har ca. 40 % inte inhandlat någon julklapp, medan ca. 60 % av männen inte har påbörjat sin julshopping än. Skillnaderna återfinns även i gruppen som ligger först med sina inköp, där vi ser att runt 9 % av kvinnorna har köpt fler än 10 julklappar, medan enbart ca. 2 % av männen har köpt motsvarande antal klappar. Män prioriterar således inte att handla julklappar i den utsträckningen som kvinnor gör.

Med den senaste veckans ökning har Sveriges befolkning inhandlat någonstans mellan 15,5 miljoner till 19,5 miljoner julklappar till sina nära och kära (detta är beräknat på befolkningen i åldrarna 15-80 år, med en konfidensgrad om 95 %). Återstår gör att inhandla ca. 47 miljoner julklappar på dryga 3 veckor. Låt julstressen börja (?).

Om mätningen

Vi har ställt frågor kring julshopping till Sveriges befolkning via undersökningstjänsten SnabbaSvar.se (www.snabbasvar.se). Frågorna besvarades under perioden  23 november – 30 november av 1 037 respondenter representativa för variablerna kön, ålder och region. Respondenterna har bjudits in att delta i vår enkät ifrån 24 av Sveriges största webpaneler (exempelvis DN-panelen, Allt om mat-panelen, Sponsorhuset-panelen, Blocket-panelen, etc.), via panelbörsen CPX som tillhandahålls av Cint AB.

Den senaste veckans julshopping har, enligt vår senaste mätning, gått trögt. Troligen eftersom helgen som passerade inte hann se några utbetalade löner.

Som ni ser i diagrammet har vi noterat små rörelser, så pass små att vi inte kan uttala oss med statistisk säkerhet om att fler människor har köpt fler julklappar.

Antalet köpta julklappar har rört sig något uppåt. I vår mätning vecka 46 ökade antalet inhandlade klappar med ca 1,5 miljoner från vecka 45, och totalen för denna julsäsong ligger nu på nästan 14 miljoner inköpta julklappar (översatt till svenska befolkningen förväntas antalet ligga någonstans mellan 12 – 16 miljoner, om man räknar med en konfidensgrad om 95 %). Ökningen i mätningen förklaras av att den största rörelsen av antalet inhandlade julklappar har noterats i gruppen som har köpt mer än tio julklappar. Det är inte statistisk säkerställt, men inte heller orimligt, att det finns en grupp människor i befolkningen som proaktivt betar av sin julklappslista innan julträngseln sätter igång. Bland våra respondenter var det denna grupp som stod för majoriteten av julklappsinköpen under vecka 46.

Nu är lönen här och vi ser fram emot att se hur många som kommer att ge sig ut och spendera den.

Mätningen av Julshoppingen under vecka 45 (9 november - 16 november) visar inte på någon rörelse. Det verkar som att det står mer eller mindre stilla. Det är fortfarande lika många människor som inte har köpt sin första julklapp, och fördelningen mellan antalet köpta julklappar har överlag inte visat på någon signifikant förändring. Inte heller genomsnittet av antalet köpta julklappar har förändrats signifikant.

Estimat för totala antalet julklappar julen 2010

Inte heller uppskattningen av hur många julklappar svenskarna totalt skall köpa har förändrats sedan förra veckan. Detta finner jag upplyftande eftersom det visar på hög reliabilitet i undersökningen (dvs. tillförlitlighet, att vi lyckas upprepa mätningen med samma höga kvalitet trots att vi använder en helt annan grupp respondenter). Uppskattningen ligger fortsatt på 66 miljoner julklappar (vecka 44 uppskattade vi exakt 66 014 703 julklappar, och vecka 45 uppskattade vi med exakt samma modell 66 029 533 julklappar).

Nästa vecka kommer vi troligtvis också att se en relativt liten rörelse i mätningen av antalet inhandlade julklappar, eftersom den helgen befinner sig så lång ifrån löning som man kan komma. Men det är ju fint att butikerna börjat julpynta ändå ,-)

Om ni undrar hur det går för iPad runt om i Europa så har ni kommit rätt. Vi mätte nyligen hur det går för iPads försäljning i 5 europeiska länder. Det visar sig att de ännu inte tagit några avsevärda marknadsandelar, men att potentialen för hög tillväxt lurar bakom krönet.

Under vecka 42 genomförde vi mätningar i Sverige, Danmark, Finland, UK och Spanien, med avsikten att utröna hur det går för iPad.

Andelen som redan äger en iPad

Det visar sig att innehavet av en iPad procentuellt sett ligger på mer eller mindre en likadan nivå på de olika marknaderna. Dock kan vi se att Spanien har tagit täten, där signifikant fler människor äger en iPad jämfört med Sverige, Finland och UK. Däremot kan vi inte uttala oss om några skillnader mellan Spanien och Danmark, eller skillnader de övriga länderna emellan.

Det som är intressant inom ramarna för det uppmätta innehavet är att iPad släpptes samtidigt i UK och Spanien. Ändå har en större andel människor i Spanien köpt en iPad jämfört med Storbritannien.

I Sverige, Danmark och Finland har iPad inte släppts än och andelen iPad-ägare ser relativt likadan ut. I Sverige har den legat relativt konstant sedan folk började köpa hem den från exempelvis USA. I den fjärde mätningen vi gjorde (vecka 21, 2010) uppmätte vi att 0,4 – 1,54 % av svenskarna har en iPad. Nu uppmätte vi alltså att 0,92 – 2,48 % äger en iPad. Således ingen signifikant förändring, och vi kan inte uttala oss om någon statistiskt säkerställd rörelse. Rent logiskt sett så bör antalet innehavare röra sig upp eftersom man hör om fler och fler som skaffar en iPad. Men än en gång, statistiskt sett har vi inte uppmätt någon signifikant skillnad (om du undrar hur i hela friden jag kan resonera som jag gör när siffrorna klart och tydligt ser ut att visa skillnader bör du läsa mitt inlägg om konfidensintervall).

Potentiella köp av iPad

Vi mäter som bekant inte bara ägandet utan även människors köpintentioner av iPad. Det visar sig att iPad är eftertraktad på marknaderna där den säljs idag, och har en god potential att ta marknadsandelar de närmaste månaderna.

Spanien

I Spanien ser efterfrågan på iPad ut att vara högst. I vår spanska mätning avsåg 4,4 % av respondenterna att köpa en iPad inom loppet av några veckor. Översatt med en konfidensgrad om 95 % motsvarar detta 3,1 % – 5,6 % av befolkningen. Det är främst människor i åldrarna 15-22 år som lyfter dessa siffror. Av dessa är det 5,21 % – 13,39 % som avser att köpa en iPad inom några veckor. Denna stora efterfråga hittar sin motpol i gruppen som är 56-80 år gamla, bland vilka vi inte uppmätte någon efterfråga alls på iPad.

Storbritannien

I Storbritannien är det signifikant färre människor som avser att köpa en iPad de närmaste veckorna jämfört med Spanien. Siffran ligger någonstans mellan 1,22 % – 2,98 %. Där är efterfrågan koncentrerad i gruppen 23-35 år. I övriga åldersgrupper är den svag, men återfinns i alla åldrar – även i gruppen 56-80 år.

Danmark och Finland

Eftersom iPad ännu inte har släppts i de skandinaviska länderna kan man förvänta sig en låg direkt efterfråga. Mycket riktigt ligger andelen som avser att köpa en iPad inom loppet av några veckor mellan 0 % – 1 % i bägge länderna. På samma sätt ser vi att avsevärt färre människor tänker köpa en iPad inom några månader jämfört med länderna där den redan har släppts.

Sverige

I Sverige har ett av svarsalternativen sett annorlunda ut jämfört med övriga länder. Respondenterna fick istället för alternativet “kommer att köpa iPad inom några veckor” välja “så fort den kommer ut på marknaden”. Just  det alternativet var det fler som valde jämfört med Danmark och Finland. I övrigt ser marknaderna mer eller mindre likadana ut vad beträffar efterfrågan på iPad.

Värt att veta vid mätningar av efterfråga

Siffrorna pekar vackert upp för iPad i både Storbritannien och Spanien. Dock är det så att “rapporterad efterfråga” inte likaställas med garanterade köp. Man måste tänka på vad varan kostar och att folk kan få göra avkall på sitt avsedda köp pga sin ekonomi. Vidare har vi inte tagit hänsyn till några substitut till iPad. Det kan i själva verket vara så att många helt sonika letar efter en surfplatta, inte nödvändigtvis en iPad, och kan komma att köpa en konkurrerande vara av ett eller flera skäl. Givetvis är också de facto konsumtionen beroende utav hur pass väl Apple kan tillhandahålla marknaderna med surfplattor. Slutligen finns det ett förhållande mellan hur säkra folk är på att de kommer att köpa något, den återstående tiden till det avsedda köpet, och varans art (jag kan vara tämligen säker på att jag ska köpa en bil inom ett år, mindre säker på att jag ska köpa en ny mobil, och har troligtvis ingen som helst koll på om jag inom ett år kommer att köpa en kaffebryggare).

På samma sätt får man resonera kring huruvida tomten kommer med hårda platta paket denna Jul, eftersom även han har hushållens ekonomi att ta hänsyn till, men framför allt om tomteverksaden hinner med att producera tillräckligt många iPads.

Med det skrivet vill jag understryka att alla som angav att de avser att köpa en iPad inte kommer att göra det (eller få en i julklapp). Men givet relativt lika förutsättningar bland konsumenterna och marknaderna så kommer andelen av konsumenterna i Spanien som köper en iPad att öka mest de närmsta veckorna och månaderna.

Om mätningarna

Mätningarna genomfördes via SnabbaSvar.se under vecka 42 i Sverige, Finland, Danmark, Spanien och Storbritannien. I varje land besvarades våra frågor mellan 1 000 och 1 100 respondenter, representativa för respektive land vad avser kön, ålder och region.

Relaterade inlägg

• Här hittar du den fjärde mätningen av efterfrågan på iPad i Sverige
• Här hittar du den tredje mätningen av efterfrågan på iPad i Sverige

Andra undersökningar och mätningar om iPad

• Den digitala byrån Daytona har genomfört en undersökning om Sveriges iPad-vanor-2010. Den är gjord på ett begränsat antal iPad-entusiaster vilket kan ha skapat viss skevhet i svaren (vilket de även är noggranna att informera om), men är i sak en bra indikativ källa på hur iPad används av oss Svenskar i dagsläget.